Titanic – osänkbar trots allt

Det har hänt mycket i världen under de 111 år som gått sedan Titanic förliste den där aprilnatten söder om Newfoundland på sin jungfruresa. Världskrig, pandemier, nya tekniska landvinningar och insikter om klimatkrisen. Med undantag för en handfull individer är alla som levde på jorden år 1912 numera döda, liksom alla överlevare från katastrofen. Trots den totala generationsväxlingen lever historien om Titanic vidare, generation efter generation. Ständigt kommer nya böcker, dokumentärer och utställningar.

I mitten av september slogs portarna upp till utställningen Titanic – The Artifact Exhibition i ett köpcenter i Täby strax norr om Stockholm, invigd av Sveriges stora Titanicorakel Claes-Göran Wetterholm. Utställningen är baserad på över 200 föremål från vraket som legat på 3 800 meters djup. Det handlar om allt från personliga ägodelar, verktyg och porslin, men också om faktiska delar från fartyget i form av ­lamparmaturer, handfat och hyttventiler.

Tänk att någon tittat ut genom det glaset på väg mot New York.

Det är svårt att inte fångas av tankar kring just hyttventilerna. En av dem är en liten hyttventil som ska ha suttit nära fartygets vattenlinje och som med största sannolikhet tillhörde en hytt i tredje klass eftersom de var mycket mindre än de till hytterna i andra och första klass. Glaset i just den här hyttventilen har sprickor, kanske orsakade av det enorma trycket i det svarta djupet, kanske genom spänningar i skrovet vid förlisningen. Tänk att någon befunnit sig ombord på Titanic och tittat ut genom just det glaset på havet på väg mot New York, samma glas som över 25 miljoner människor tittat på ett sekel senare i en monter i en vandrande utställning som nu slagit ner i en galleria utanför Stockholm. Omöjligt att inte bli berörd.

  • Foto: Christopher Kullenberg Rothvall
  • Foto: Christopher Kullenberg Rothvall
  • Foto: Christopher Kullenberg Rothvall
  • Foto: Christopher Kullenberg Rothvall

Men det finns ett ordentligt smolk i bägaren kring utställningen. Bolaget som ställer ut föremålen och som även hämtat upp dem från havets botten heter RMS Titanic. De är ensamma om att ha bärgningsrätt till föremål från vraket. Tre veckor efter att utställningen hade Sverigepremiär i Linköping i maj i år omkom bolagets dykarchef, fransmannen Paul-Henri Nargeolet, i den uppmärksammade olyckan med företaget Oceangates miniubåt Titan som imploderade på väg ned till vraket. Fem personer omkom i den katastrof som amerikanska regissören Brian Dobbins nu planerar att göra spelfilm av.

Paul-Henri Nargeolet var känd som Mr Titanic och var nära vän till Claes-Göran Wetterholm. Han var på väg att genomföra sin 38:e expedition ner till Titanic när allt gick fel. Han har bärgat över 5.500 föremål från vraket och hade planer på att under nästa år bärga den radiotelegraf som sände ut nödsignalen efter det att Titanic kolliderat med isberget. Om det kan bli verklighet eller inte står numera skrivet i stjärnorna. En juridisk kamp pågår där USA:s regering vill utmana RMS Titanics ensamrätt med hänvisning till en lag från 2017 och till att det handlar om en gravplats. Bolaget ­menar å sin sida att det är viktigt att plocka upp sakerna för att bevara minnet av Titanic och levandegöra det som annars bara går att läsa om i bokform eller se på film.

Oavsett utgång i den tvisten kommer intresset för Titanic att fortsätta vara motsatsen till fartyget – osänkbart.

Denna text publiceras också under vinjetten Akterspegeln i nr 10, 2023 av Sjöfartstidningen, som kommer ut den 20 oktober.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.