Fotograf: Joachim Sjöström

Kategori: Hamn/Logistik

Volymerna har återvänt

Hamnar För Östersjöhamnarna blev 2009 ett pröv-ningens år med vikande godsvolymer – men nu pekar siffrorna uppåt och för många ökar volymerna rejält.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ökar volymerna rejält.

I takt med en förbättrad världsmarknadskonjunktur vittnar en klar majoritet av hamnarna om en svag eller stark tillväxt för 2010 – den positiva utvecklingen förväntas även fortsätta under 2011.

Varje år publicerar Centrum för Maritima Studier (CMS) vid Åbo Universitet en omfattande publikation, Baltic Port List, om gods- och passagerarutvecklingen i Östersjöregionens hamnar. Den senaste sammanställningen som gäller för 2009 och täcker över 200 hamnar är ingen munter läsning med vissa undantag – i Ust-Luga, Primorsk och Tallinn växte volymerna kraftigt medan andra hamnar ”lyckades” behålla volymerna i princip intakta.

Den utbredda lågkonjunkturen tillsammans med en försvagad finanssektor fick långtgående konsekvenser för köpkraften hos både företag och konsumenter. För majoriteten av de kommersiella hamnarna i Östersjöregionen innebar detta inte helt oväntat minskade godsflöden. Hamnarna i Finland drabbades värst i snålblåsten – godsvolymerna dök med en femtedel – följt av hamnarna på den danska respektive tyska östersjökusten som hanterade 15 procent mindre gods 2009.

Under 2009 hanterades totalt 740,8 miljoner ton gods i Östersjön, en nedgång med 82 miljoner ton jämfört med föregående år. Under samma period minskade hamnanlöpen med elva procent. Obalansen mellan import- och exportvolymerna växte då importen sjönk med 17,5 procent medan exporten noterade en svag nedgång på 3,8 procent. 

Recessionen påverkade inte resandet i lika hög utsträckning, totalt reste 87 miljoner passagerare i internationell trafik via någon av de 40 östersjöhamnarna med passagerartrafik. Detta motsvarar en nedgång på 5 procent jämfört med 2008.

Bland de hamnar som noterade en uppgång i resandet, låg Stockholm och Riga i topp med 800 000 respektive 188 000 fler resenärer.

Starkt år i Finland

Statistiken för hela 2010 har av naturliga skäl inte sammanställts ännu, men baserat på flertalet kvartalsrapporter från hamnbolagen verkar 2010 vara något av återhämtningens år för många aktörer. 

– På många håll är återhämtningen större än förväntat. När jag sammanställde landstatistik i höstas för det första halvåret eller de tre första kvartalen visar det sig att containertrafiken har kommit igen rejält efter ett katastrofalt fjolår. Trots en generell stark tillväxt släpar några länder efter – Danmark och Lettland – och osäkerheten om den framtida utvecklingen är fortfarande närvarande i varje östersjöland. Å andra sidan har ökningen i oljepriser, som följer av återhämtningen för världsekonomin, haft stora effekter för den ryska ekonomin vilket i sin tur är bra för östersjöregionen, säger Johanna Särkijärvi, projektledare vid Centrum för Maritima Studier.

Ett av de länder som har haft starkast utveckling är Finland. Här har godsvolymerna i internationell trafik, inräknat både import och export, ökat med 12 procent fram till oktober medan transittrafiken ökat med 21,8 procent, enligt färsk data från Finlands Hamnförbund. En av de hamnar som bidragit till tillväxten är Helsingfors Hamn, för helåret 2010 ökade godsvolymerna med 14,2 procent. 

I Sverige har godsvolymerna, inräknat både import och export, ökat med hela 13,6 procent perioden januari–september 2010. En av de hamnar som gått starkt framåt är Göteborgs Hamn, Nordens största hamn. Hamnen har under årets tre första kvartal hanterat 32,3 miljoner ton, en uppgång med 13,7 procent. För hamnarna i Luleå och Oxelösund är siffrorna exceptionella, med godsökningar på 72,1 respektive 75,6 procent. Detta beror till stor del på återhämtningen för malm- och stålindustrin. Antalet passagerare som reste från och till Sverige under de nio månaderna dippade blygsamt med 3 procent. Av landets fem största passagerarhamnar har bara Visby plussiffror att redovisa då resandet ökat med 2,2 procent.

I Åbo Universitets och Baltic Ports Organizations Baltic Port Barometer 2010, förväntar sig 73 procent av hamnarna i enkäten (49 hamnar) antingen en svag eller stark tillväxt på godssidan. 14 procent av hamnarna räknar med en stark tillväxt medan 59 procent tror på en blygsammare tillväxt.

I undersökningen som genomfördes i juni och augusti 2010 framgår också att stora hamnar, torrlasthamnar och hamnar lokaliserade i östra Östersjön (Ryssland, Estland, Lettland och Litauen) och norra Östersjön (Sverige och Finland) är mest positiva om helårsutvecklingen. 36 procent av de stora hamnarna förväntar sig en stark tillväxt för 2010. Bland de små hamnarna kalkylerar bara fem procent med en stark tillväxt. På godssidan tror hamnarna att container, ro-ro, torrbulk och annan torrlast kommer att stå för de största godsökningarna.

Moderat tillväxt

På passagerarsidan förväntar sig ingen hamn stark tillväxt, 59 procent tror på en lätt ökning medan 41 procent räknar med i princip oförändrade passagerarvolymer. Åbo Universitet och Baltic Ports Organization konstaterar i enkätsummeringen att ”2011 borde bli bättre än 2010 ur lönsamhetssynpunkt.” För 2011 räknar nio av tio hamnar med tillväxt, om än blygsam på de flesta håll. 78 procent av respondenterna tror nämligen på en moderat ökning av godsvolymerna som följer av en lika förmodat måttlig ekonomisk utveckling i Östersjöregionen. 

– Den ekonomiska återhämtningen förväntas fortsätta men störningar på de europeiska och globala marknaderna kan orsaka problem, nedskärningar i statsbudgetar för till exempel Spanien och Italien kan få dramatiska effekter. Tillväxten i godsvolymer blir förmodligen moderat. Eftersom  man nådde botten för godsvolymer 2009 är det inte så konstigt att tillväxten för 2010 ser ut att bli stark. Det kommer därför att bli tufft att nå samma relativa tillväxt 2011, säger Johanna Särkijärvi. Mest positiva till godsutvecklingen 2011 är de stora och medelstora hamnarna som inte enbart är beroende av en godstyp. Å andra sidan har andelen optimistiska hamnar ökat mest bland de mindre hamnarna, jämfört med fjolårets barometer. 

Nya utmaningar

Hamnarna med störst framtidstro finns längs östra Östersjön. Utsikterna för de flesta godsslag bedöms som bra, dock anses torrlast (ej bulk) ha störst potential. Containeriserat gods ingår i kategorin. Många hamnar i enkäten tror att man åter når ”peaknivåerna” från 2007 och 2008 runt 2012 och 2013.

För 2011 identifierar hamnarna bland annat följande hot mot ökad lönsamhet och godstillväxt: otillräcklig efterfrågan, otillräcklig lagringskapacitet, otillräcklig inlandsinfrastruktur, brist på expansionsutrymmen, konkurrens från andra hamnar, miljökrav eller annan lagstiftning, otillräckliga farleder, otillräcklig kajkapacitet, svårigheter att få loss resurser för investeringar och höga driftskostnader.

– Speciellt i länder som Lettland och Litauen kan otillräcklig inhemsk efterfrågan utgöra ett hot. Det råder också osäkerhet kring vilka effekterna blir för den maritima transportsekton av de striktare miljökrav som håller på att införas i Östersjön, som utsläppsbegränsningar av SOx och NOx. Nya framväxande trender kan många gånger relateras till miljöfrågor och dessa trender får också effekter för logistikplaneringen, säger Johanna Särkijärvi och fortsätter:

– Det är fortfarande osäkert om vilken typ av effekter den ekonomiska krisen har haft och kommer att få för hamnarna och varuflödena i Östersjön. Vi vet helt enkelt inte om några långsiktiga förändringar har inträffat. Generellt kan man säga att det verkar som om den ekonomiska miljön har blivit mer oförutbestämbar och att dramatiska förändringar kan inträffa väldigt plötsligt. Olyckligtvis är hamninfrastrukturer inte så väl anpassade för abrupta förändringar.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]