Fotograf: Anna Lundberg

Kategori: Försäkring

Vilse bland sanktioner

Stört omöjligt att avgöra om försäkringsbolag begår lagbrott vid försäkring av sjötransport.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]�kring av sjötransport.

Nordic Marine Insurance Days (NMID) är den årliga mötesplatsen för nordiska aktörer inom sjöförsäkring. På årets NMID, som ägde rum i Stockholm 24–25 maj, ägnades mycket tid åt internationella sanktioner och de fallgropar som de kan innebära för en sjöförsäkringsgivare.

I Sverige är det UD som samordnar den svenska sanktionspolitiken. Per Saland, koordinator för sanktioner på UD, förklarar på NMID översiktligt vilka som är de vanliga typerna av FN-sanktioner – främst riktade sanktioner av typen frysta tillgångar och handelsrestriktioner – och vilka tumregler som är bra att hålla sig till för den som har verksamhet med en fysisk eller juridisk person som berörs av sanktioner. Han talar om sunt förnuft och självskrivna regler.

När Neil Roberts, Senior Underwriter från Lloyd’s Market Association i London, äntrar podiet låter det inte så enkelt längre. Ett grundläggande problem är att EU:s, FN:s och USA:s sanktioner inte alltid är samstämmiga. Till exempel har EU lyft sina sanktioner mot Kuba, vilket leder till en ”Damned if you do, damned if you don’t”-situation där USA fortfarande säger att man inte får handla med Kuba, medan EU säger att om man underlåter att handla med Kuba för att USA säger det så strider det mot EU-lagstiftningen.

Handelssanktioner är politiska 

Många av sjöförsäkringsgivarna har kopplingar till USA, och därför berörs av amerikanska sanktioner. Office of Foreign Assets Control (OFAC) är den amerikanska myndighet som upprätthåller efterlevnaden av landets sanktioner. Både Neil Roberts och näste föreläsare på NMID berättar att det är svårt att få klara besked från OFAC om vad man får lov att göra. Syftet med sanktionerna är ju inte att göra det lätt för någon att bedriva handel utan tvärtom, påpekar Håkan Nyström från Chartis.

– Handelssanktioner är politiska, till skillnad från de regelverk och instruktioner som är konstruerade för att vara tydliga och hjälpa oss i vårt dagliga arbete. Vi måste titta mer på motiven bakom sanktionerna för att kunna hantera frågan.

Man skulle kunna tro att ett försäkringsbolag sitter tryggt så länge det bara försäkrar transaktioner som inte är föremål för sanktioner. Men även en laglig transaktion kan vara olaglig att försäkra. Detta händer till exempel när ett bolag baserat i Monaco, som inte hör till EU, utför en transaktion med ett iranskt bolag som är föremål för EU-sanktioner. Det monegaskiska bolaget gör inget som bryter mot EU-lagstiftningen, men för ett EU-baserat försäkringsbolag är det olagligt att försäkra transaktionen om det iranska bolaget täcks av försäkringen.

– Det ställs stora krav på försäkringsgivaren, för vem i hela världen kan egentligen veta vad som är lagligt? Det är en omöjlig uppgift, säger Håkan Nyström och slår ut med händerna.

[/flowy_subscriber_only]

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]