Fotograf: Fredrik Knutson

Kategori: Ett samtal med

”Vi behöver identifiera vad som är stora reella hot”

Lena Lindgren Schelin, generaldirektör för Kustbevakningen, ger sin syn på hur myndigheten påverkas av förändrat omvärldsläge och Natomedlemskap.
Kustbevakningen har sjöövervakning, brottsbekämpning, tillsyn, miljöräddning, räddningstjänst och beredskapsfrågor på sitt bord. Ett brett och komplext uppdrag, påpekar generaldirektör Lena Lindgren Schelin som beskriver myndigheten som länken mellan civila och militära aktörer.  

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]n, miljöräddning, räddningstjänst och beredskapsfrågor på sitt bord. Ett brett och komplext uppdrag, påpekar generaldirektör Lena Lindgren Schelin som beskriver myndigheten som länken mellan civila och militära aktörer.  

Det förändrade säkerhetsläget påverkar hela myndighetens verksamhet. Enligt Lena Lindgren Schelin pågår det redan aktiva operationer.

– Vi behöver på allvar identifiera vad som är stora reella hot och vad vi tror kan hända här och nu. Haven blir en alltmer orolig plats. Vi följer utvecklingen noga och agerar utifrån det vi ser, säger hon.

GPS-störningar och skuggfartyg

Kustbevakningen ser en ökad mängd avvikande rörelser på haven som kan få konsekvenser för sjöfart och havsmiljö. Påverkan på kritisk undervatteninfrastruktur, skuggfartyg och GPS-störningar är fenomen som man uppmärksammar allt tydligare.

Hittills har man enligt Lena Lindgren Schelin inte sett GPS-störningar som påverkat sjöfarten i någon högre grad.  

– Än så länge är det en hotbild som ser annorlunda ut, och kräver vaksamhet, men vi kan inte säga att det har fått konsekvenser i praktiken, säger hon. 

”Havet blir en alltmer orolig plats”

Lena Lindgren Schelin

Likadant är det med den så kallade skuggflottan. Kustbevakningen noterar ett ökat antal fartyg med dåliga försäkringslösningar och många år på nacken. Ofta med stora mängder olja ombord. Kustbevakningen följer fartygens rörelser.

– Skulle något hända med ett sådant fartyg i Östersjön är risken överhängande att det orsakar stora skador på miljön. 

För att möta omvärldsläget har myndigheten utökat samarbetet med andra aktörer. Kustbevakningen ingår i beredskapssektorerna Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, Ordning och säkerhet och deltar också i sektorn Transporter. I den senare ingår även rederier och privata aktörer och här vill Lena Lindgren Schelin gärna ha mer samverkan.

Kustbevakningen ansvarar för ett sjöövervakningsråd där tio myndigheter delar information för att ha en gemensam sjölägesbild. Lena Lindgren Schelin ser stora vinster i att få till en tydlig koppling till beredskapssektor Transporter. 

– Den samlade sjölägesbilden ska vara väl känd och ett naturligt instrument för att prioritera och vara beredda. Vi behöver öka vår förmåga att göra aktuella analyser av risker och omvärldsläge. Vi tänker oss att på en övergripande nivå kunna bidra med vår samlade sjölägesbild även till civila aktörer.

För höga förväntningar

En av utmaningarna för Kustbevakningen är enligt Lena Lindgren Schelin att balansera sitt uppdrag. Man ska klara den egna verksamheten, bistå i beredskapssektorer och samverka med Försvarsmakten kring vad som händer vid höjd beredskap. Ovanpå detta kommer ett Natomedlemskap. 

”Vi kan inte vara överallt”

Lena Lindgren Schelin

– Jag upplever att förväntningarna på vad Kustbevakningen ska kunna utföra och bidra med är större än vad vi de facto kommer att kunna bidra med i ett försämrat säkerhetsläge. Många tänker att hela vår resurs ska kunna bistå inom deras sektor. Men vi kan inte vara överallt.

I dagsläget vet man inte exakt vad ett Natomedlemskap får för påverkan. Hypotesen, baserad på kontakt med kollegor i Finland, är att det dröjer innan det får genomslag i den operativa verksamheten. 

Erfarenheter från Marco Polo

Kustbevakningens beredskap bygger på att kunna hantera två parallella större händelser samtidigt. Hittills har man inte behövt göra riktigt skarpa prioriteringar. 

– Under Marco Polo-insatsen i höstas kunde vi konstatera att det går åt mycket resurser vid ett större utsläpp, men att vi samtidigt kunde upprätthålla annan beredskap och agera på incidenter av mindre omfattning. Skulle det bli ett riktigt skarpt läge kommer vi där och då att ta ställning till hur mycket resurser vi kan skicka till respektive händelse, säger hon. 


Lena Lindgren Schelin

  • Generaldirektör för Kustbevakningen sedan september 2023.
  • Tidigare generaldirektör för integritetsskyddsmyndigheten.
  • Utbildad jurist med stort intresse för ledarskapsfrågor.
  • Har haft chefsbefattningar på bland annat Ekobrottsmyndigheten och Skolinspektionen.
  • Lockades till Kustbevakningen för myndighetens breda och komplexa uppdrag. 
[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]