Fotograf: Lars Andersson

Kategori: Regelverk | Utbildning

Välbesökt seminarium på Chalmers

En ökad dialog mellan den akademiska världen, branschen och beslutsfattarna – det var temat på det seminarium som Lighthouse-projektet höll i Göteborg på onsdagen. 

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]öteborg på onsdagen. 

– Vi behöver er hjälp! utbrast Carl Carlsson, miljöchef på Sveriges Redareförening, i inledningen av sitt tal som avslutade gårdagens Lighthouse-seminarium Eco Ship på Lindholmens Conference Centre i Göteborg. Med de orden vände han sig direkt till de unga forskare som tidigare under dagen berättat om sin pågående forskning inom det maritima området, och han sammanfattade därmed hur redarna ser på forskarnas roll i samband med det internationella beslutsfattandet. 

Carl Carlssons vädjan om hjälp var också i linje med själva temat på det seminarium som Chalmers kompetenscentrum Lighthouse hade anordnat, nämligen att det krävs en ökad dialog mellan den akademiska världen, branschen och beslutsfattarna – detta för att inte sjöfartsnäringen ska riskera att påtvingas regler och förordningar som beslutas på alltför otillräckliga kunskapsgrunder. 

Att döma av publiktillströmningen är detta något som många i branschen håller med om. Arrangörerna trodde själva att omkring 40 åhörare skulle dyka upp, men i själva verket visade det sig att arrangemanget lockat ett hundratal intresserade deltagare från både Sverige och andra länder. 

Sverige har högt anseende

Innan forskarna i Lighthouse-samarbetet tog över scenen fick publiken höra Marina Angsell och Anna Peterson från Transportstyrelsen prata om sitt arbete inom de internationella organisationer där regler och förordningar fattas. Som Sveriges representanter inom till exempel IMO tar de fram underlag åt den svenska regeringen som i sin tur ger dem instruktioner om förhandlingsstrategier. 

– Trots att Sverige idag har en liten flotta värderas våra åsikter väldigt högt. När vi som svenskar talar så lyssnar folk, sade Marina Angsell, sakkunnig på enheten för strategiska frågor, och fortsatte: 

– Det finns några viktiga saker att tänka på om ni som branschrepresentanter vill vara med och påverka. Först och främst gäller det att ni har rätt timing för era frågor. Ni måste också förstå själva beslutsprocessen, att man måste planera och tänka långsiktigt. Sen gäller det också att veta vad som är på gång, först då har ni en chans att påverka, sade Marina Angsell. 

Mer forskning behövs

Hennes kollega Anna Peterson, chef för miljösektionen, fortsatte att prata om vad som på gång inom IMO: 

– En sak som diskuteras är hur man ska uppnå likvärdighet när det gäller reglerna om svaveldioxid, där man närmast i maj kommer att ta upp om det kan bli aktuellt med ett handelssystem med utsläppsrätter. 

Anna Peterson framhöll också ett antal områden där det idag finns kunskapsluckor och där det finns ett behov av att man utvecklar en hållbar teknik för att möta de nya kraven. 

– Ett ämne är förstås behovet av alternativa bränslen. Ett annat är vilken inverkan storskalig användning av open loop scrubbers har på miljön, sade Anna Peterson, chef för miljösektionen på Transportstyrelsen och lämnade sedan över podiet till Per Tunell, miljöchef på Wallenius, som pratade mycket om Wallenius arbete för att minimera deras miljömässiga påverkan. Målet för Wallenius är att så småningom ha noll emissioner från sina fartyg, och för att uppnå detta krävs samverkan mellan såväl ägare, operatör och management. Genom att visualisera energiförbrukningen grafiskt kan de lättare se var energiförbrukningen är som störst och var de ska fokusera. 

Stort intresse för scrubbers-forskning

Bland forskarna pratade bland annat Martin Eriksson om sitt arbete med att upptäcka antifoulingmedel i miljön, där han beskrev den enorma mängden potentiella giftiga ämnen som kan spridas via antifoulingmedlen. I sin forskning har han redan sett att det blivit tydliga effekter på de marina miljöer han undersökt, och ytterligare resultat kommer han att få de kommande åren. 

Ett annat ämne som drog uppmärksamheten till sig var den forskning som Erik Ytreberg berättade om, nämligen vilken påverkan så kallade open loop scrubbers har på miljön. Inför svavelreglerna 2015 är det många rederier som överväger att installera scrubbers på sina fartyg, men frågan är då om detta leder till en negativ miljöpåverkan på vattnet som ”tar ut” de förväntade förtjänsterna med svavelminskningen. Erik Ytreberg förklarade att han nyligen inlett sin forskning, och att döma av åhörarnas intresse är det många som ser fram emot de resultat han kommer fram till. 

Kent Salo fortsatte sedan med att beskriva hur han och ett antal andra forskare utvecklat ett kostnadseffektivt system för övervakning av fartyg. Tanken är att mätningsstationer ska kunna placeras på lämpliga ställen i till exempel hamnar och sedan användas för att mäta innehållet i fartygens rökplymer. Han berättade också man har testat att göra så kallad optisk mätning av rökplymerna, vilket då sker från flygplan eller helikoptrar.         

Vidare berättade Hannes Johnsson om den licentiatuppsats han ska presentera nästa vecka och som handlar om hur man ska förstå begreppet energieffektivitet inom sjöfart. I sin forskning beskriver han hur energieffektivitet inte uteslutande handlar om tekniska problem, utan att det också kräver mänskliga resurser och mänsklig kompetens. Han beskrev bland annat att energieffektiviteten kan öka genom en dedikerad personal och genom väl fungerande kommunikationskanaler mellan rederier och varv. 

Avslutningsvis framhöll Hannes Johnsson vikten av att hela branschen samarbetar och bidrar till att utveckla teknik som är anpassad till de kommande reglerna, och att det i det sammanhanget gäller att branschen verkligen utnyttjar den forskning som pågår – inte minst då inom Lighthouse-projektet.  

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]