[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Tillsammans med Anders Hermansson, expert på Transportstyrelsen, har Jaak Meri skrivit ett särskilt yttrande som bifogas i utredningen om konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg. Yttrandet dömer ut utredningen på flera punkter. 

Enligt dem saknar utredningen en bredare analys av svensk sjöfarts betydelse för innovation och uppkomsten av företag inom den maritima sektorn.

– Utredningen fokuserar, enligt uppdraget, väldigt mycket på rederinäringen. Men sjöfartsklustret består också av hamnar, underleverantörer, mäklare, skolor med mera. Om rederinäringen har det tufft så får det dominoeffekter. Vi hade gärna sett en utökad analys där man ser sjöfartssektorn som en helhet. Vi har inget fixt färdigt åtgärdspaket, men analysen borde fördjupas och man måste vända på alla stenar, säger Jaak Meri och fortsätter:

Analysera sjöfartsnettot

– Vår bedömning är att sjöfartssektorn är en basindustri som spelar en betydande roll för den svenska ekonomin. En stor svensk sjöfartsnäring är till gagn för samhällslivet, att stoppa utflaggningen är en viktig fråga men att enbart titta på detta är för smalt.

Meri och Hermansson hade gärna sett en analys av de kostnader och intäkter som genereras av den svenska sjöfarten till staten. 

– Ett konkret exempel är det så kallade sjöfartsnettot (export minus import av sjöfartstjänster, reds. anm.) som så länge det mättes var positivt och drog in stora intäkter till statskassan. Hur har utvecklingen sett ut historiskt och vilken roll har den förda sjöfartspolitiken haft för sjöfartsnettot? Vad ligger bakom toppar och dalar? säger Jaak Meri.

Just den ekonomiska samhällsnyttan lägger Jaak Meri och Anders Hermansson stort fokus vid och menar att man måste lyfta fram sjöfartsklustrets storlek och potential i det svenska näringslivet. ”Det förutsätter en mer offensiv ansats om den svenska sjöfartsnäringen … det finns skäl att gå vidare och presentera förslag i syfte att få den svenskflaggade handelsflottan att växa och att skapa förutsättningar för fler och växande företag inom hela den maritima sektorn. En ökad tillväxt innebär ett större bidrag till svensk ekonomi och fler arbetstillfällen inom den maritima sektorn som helhet.” 

Vill ha SIS

Här går man emot utredaren och pläderar för införande av ett svenskt internationellt register som ska utformas så att de samhällsekonomiska förluster som utredaren ser som en stor nackdel faktiskt minskar ”detta för att näringen på motsvarande sätt som i flera andra EU länder ska kunna utvecklas och i ökad utsträckning bidra till svensk ekonomi, utan omfattande samhällsekonomiska kostnader.”

– Man ser ju vad NIS och DIS har betytt för våra grannländers utveckling. Givetvis ska Sverige följa gällande ILO-konventioner, det här är åtaganden som ligger fast och vi vill inte medverka till att man bryter mot dessa. Men det kanske finns möjligheter att inom ramen för de här konventionerna få in ett internationellt register? Vi måste hitta nya vägar för att stärka konkurrenskraften för den svenskflaggade sjöfarten.

Ett annat spår som belyses i yttrandet är handelsflottans betydelse för rekrytering av kompetens och internationellt miljö- och säkerhetsarbete. 

Viktigt att främja kvalitetssjöfart

– När allt fler rederier flaggar ut drabbar det även skolorna. Hur påverkar bristen på praktikplatser rekryteringen av kompetent personal till näringen? Det finns risk för en negativ spiral, att allt färre söker sig till sjöfartshögskolorna eftersom man inte får någon praktikplats. Om det är så, är det givetvis väldigt allvarligt på sikt, säger Jaak Meri och fortsätter:

– För att till exempel kunna påverka inom IMO så är det viktigt att man besitter teknisk kunskap både i förhandlingar och vid leverans av underlag. Därför är det viktigt att våra myndigheter kan rekrytera kompetent personal från näringen. Och ska Sverige fortsatt kunna bedriva ett trovärdigt arbete inom både IMO och EU är det viktigt att man har en svenskflaggad handelsflotta i ryggen. Motargumentet kan annars bli ”Varför ska vi lyssna på någon som inte har en egen flotta?” För en kuststat som dessutom har Europas längsta kust är det oerhört viktigt att kunna främja en kvalitetssjöfart.

[/flowy_subscriber_only]