Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Hamn/Logistik | Politik

Utredningar om hamnar och isbrytning i Finland

Som en del av beredningen av Finlands sjöfartsstrategi presenterar kommunikationsministeriet två bakgrundsutredningar – den ena behandlar isbrytning och den andra hamnarnas utvecklingsutsikter.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]nas utvecklingsutsikter.

I kommunikationsministeriets utredning ”Konsekvensbedömning av alternativa modeller för isbrytning” granskas fem alternativa modeller för isbrytningen i framtiden. De tre första modellerna bygger på att staten gör förändringar i den nuvarande servicenivån, medan de två övriga innebär radikalare förändringar med en fördelning av kostnadsansvaret mellan staten och hamnarna.

Fem modeller

Det som man kallar modell A är att upprätthålla isbrytning med hög beredskapsnivå. Förseningar i skeppningarna under stränga vintrar skulle minska, men den extra isbrytarkapaciteten skulle å andra sidan komma till nytta under relativt få vintrar.

Modell B, isbrytning med samma servicenivå i alla hamnar, medför enligt utredningen inga ändringar i den logistiska verksamhetsmiljön.

Isbrytning med olika servicenivå från hamn till hamn enligt modell C innebär att hamnarna rangordnas, vilket uppges bli en svår uppgift. Samtidigt skulle också planeringen av isbrytningen försvåras.

I modell D skulle tilläggstjänster inom isbrytningen erhållas mot extra avgift. Detta kunde leda till att hamnarna specialiserar sig på visa typer av transporter där nivån på isbrytningen skulle tjäna en viss konkurrensstrategi. För en del hamnar kan det bli en ekonomisk utmaning att med egna resurser upprätthålla en hög servicenivå på vintersjöfarten, fastslår man.

Modell E, där hamnarna svarar för farledshållningen, skulle leda till en omfördelning av hamnmarknaden och godsflödena. Modellen förutsätter att hamnarna själva administrerar, bekostar och prissätter tjänster för farledshållning och isbrytning.

Olika ställning

Om någon av modellerna tas i bruk kommer det, enligt utredningen, att leda till att hamnarnas ställning blir olika på grund av kundrelationer samt skillnader i farleder och vinterförhållanden.

”Ändringen skulle dels kunna leda till att de regionala allmänna hamnarna växer och att transporterna i övriga hamnar minskar, dels till att vissa hamnar specialiserar sig. Var och en av modellerna innebär ett behov att omarbeta systemet för farledsavgifter eftersom kostnaderna för tjänster för vintersjöfart och farledshållning ändras och prioriteringen av tjänsterna förskjuts,” fastslås det vidare i utredningen.

Dyr container- och trailerhantering

I utredningen ”Hamnverksamhetens konkurrenskraft och utvecklingsbehov” konstateras att det nuvarande hamnnätverket särskilt väl betjänar exportindustrins behov. Däremot uppges hamnkapaciteten vara alltför stor i förhållande till efterfrågan. I hamnar med mindre trafik är infrastruktur och utrustning dåligt utnyttjad.

Inom hamnarnas bulklasthantering ligger både kvalitet och kostnader på europeisk nivå, men inom trailer- och containertrafiken når man inte samma nivå som i de stora Östersjöhamnarna.

Alltför höga kostnader

Hamnarnas kunder anser att kostnaderna för lasthantering är högre än för annan godshantering och att resurserna i hamnarna är alltför inflexibla. Under de senaste åren har strejker förekommit frekvent. Hamn- och farledskostnader ligger på en avsevärt högre nivå än i de konkurrerande länderna, vilket försämrar den finländska industrins konkurrenskraft och samtidigt hamnarnas konkurrensförmåga inom transitotrafiken. Den finländska hamnverksamhetens konkurrenskraft, det vill säga nivån på service och kvalitet i förhållande till utländska konkurrenter, har försämrats under de senaste åren, uppger man i utredningen.

Utvecklingsbehov

En rad utvecklingsbehov och -möjligheter presenteras i utredningen. Exempel på sådana är justering av farledsavgifternas och lotsavgifternas nivå samt hur dessa allokeras, prioritering av hamnnätverket för att effektivare kunna fördela utvecklingsinvesteringar, utveckling av hamnarnas förbindelser på land (framför allt förbindelserna till/från Ryssland) och ett bättre nyttjande av järnvägsnätet, ökad flexibilitet i hamnarbetet samt minskning av antalet strejker, ökad automation inom lasthanteringen och utveckling av ny, skalbar teknik samt stöd till samarbetet mellan hamnar och specialiseringen av hamnar.

 

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]