[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Rekryteringskampanjerna under högkonjunkturen gav utdelning. När söktrycket blev större utökade sjöfartshögskolorna antalet utbildningsplatser och utbudet av gymnasieprogram växte. 

De sjöbefäl som tar examen i juni i år antogs hösten 2007. Vid det laget siktades varken lågkonjunktur eller omfattande utflaggning.

Inför hösten 2010 tog sjöfartshögskolan i Kalmar beslutet att minska sin antagning med 20 platser på grund av bristen på praktikplatser. Även Chalmers har minskat antagningen, men i mindre omfattning än Kalmar.

Beslut i maj

– Vi lyssnar på önskemål från branschen om hur många de vill att vi ska utbilda, sedan får vi göra en bedömning av hur många som kan få praktikplatser och hur många som kan få jobb i framtiden. I höstas minskade vi på det totala antalet; Sjökaptensprogrammet låg kvar på samma nivå, men på Ingenjör och Sjöfart och Logistik minskade vi lite. Vi kommer att ha en diskussion under våren och beslut tas i maj om hur många vi ska ta in här till hösten, säger Lars Telestam, koordinator för fartygsförlagd utbildning på Chalmers Sjöfart och Marin Teknik.

Få på utlandsflaggade fartyg

En sätt att säkra praktikplatser trots utflaggning är att fler studenter söker sig till utlandsflaggade fartyg. Än så länge är det dock få som gör detta. Lars Telestam säger att det brukar vara fem–sex av Chalmers studenter som kontinuerligt är ute på utländska fartyg. Det motsvarar alltså ett tjugotal praktikperioder på årsbasis (varje student gör ungefär tre månaders praktik om året). 

Andelen praktikplatser som är på just lastfartyg i fjärrfart, de fartyg som är i riskzonen för utflaggning, tror Lars Telestam kan ligga på ungefär en tredjedel.

Under innevarande läsår har alltså alla på högskolan fått sina praktikplatser, men bristen på marginaler är emellanåt besvärlig. Lars Telestam berättar om en student som fick gå iland härom veckan när fartyget han gjorde praktik på flaggades ut.

– Det finns inga marginaler i systemet, så han kanske får sitta och rulla tummarna i en månad. Nu är det en annan student som eventuellt kommer att hoppa av i förtid, så då kanske man kan switcha lite snabbt, men då ska det passa med platser och tider …

Annat läge

Lars Telestam har till uppgift att vara kontaktperson för studenterna och stödja dem på olika sätt under utbildningstiden och blir därför ofta den förste som studenterna pratar med när de har funderingar.

– Många är fundersamma över hur arbetsmarknaden ser ut. Man ska tänka på att de som går ut nu, de började hösten 2007. Då gjorde vi ett extraintag på 40 extra sjökaptener enligt önskemål från Redareföreningen. Tänk de som går i trean nu och blev antagna 2008, de började hösten efter Sjöfartskaravanen och Ymer, det var ju helt annorlunda.

Utan att kunna stödja det med statistik har Lars Telestam ändå en känsla av att allt fler just nu söker sig till norsk offshore när de tagit examen.

– Efterfrågan på svenskt befäl går upp och ned. Bland dem av våra studenter som inte får jobb i Sverige är det många som går utomlands. Många studenter som går i avgångsklasserna nu läser in DP på egen bekostnad för att öka möjligheten att få jobb inom offshoreindustrin i Norge. Vi hoppas att vi ska kunna fortsätta utbilda svenskt befäl som kan få jobb på den internationella marknaden.

80 platser bort hos Broström

Nyligen flaggades det sista svenska fartyget i Broströmflottan ut. Rederiet har under omflaggningsprocessen successivt minskat antalet praktikplatser ombord och efter juni, när de sedan tidigare inplanerade praktikperioderna är över, är det ännu osäkert om de alls kommer att ta emot svenska elever. Tidigare brukade rederiet ha tjugo platser igång kontinuerligt. Eftersom varje elev gör ungefär tre månaders praktik om året hann man alltså då med 80 fullgjorda praktikperioder per år bara inom Broström.

Lika många bort hos Wallenius

Wallenius pågående utflaggning av sju fartyg innebär ett ungefär lika stort tapp i antalet praktikplatser, eftersom rederiet har haft tre elever per fartyg ombord samtidigt. 

Såvida regler hos den nya flaggstaten inte förhindrar det kan rederier som flaggar ut sina fartyg kan förstås fortsätta att ta emot svenska elever, men de har inte längre skyldighet att göra det för att kunna få sjöfartsstöd.

[/flowy_subscriber_only]