[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

EU-ländernas totala kontrollerade flotta (fartyg vars ägarskap ligger inom unionen men inte nödvändigtvis är flaggade i Europa) har växt med 70 procent från 2005 fram till början av 2014, visar studien ”The economic value of the shipping industry” från Oxford Economics. 

– EU:s flotta är stor och den växer väldigt, väldigt fort. EU kontrollerar 40 procent av världshandelsflottan mätt i bruttoton men bara 20 procent av flottan om vi tittar på var flaggstaten ligger geografiskt, säger Andrew P. Goodwin, ekonom vid Oxford Economics och ansvarig för studien, under en presentation i Bryssel i samband med ett ECSA-event.

Sjöfartens ekonomiska bidrag till unionen och medlemsländerna visar också kraftig tillväxt direkt, indirekt och inom konsumtion.

– När det gäller direkta bidrag till den europeiska ekonomin pratar vi sjötrans-porter av frakt och passagerare, bogsering och muddring, service- och offshoreaktiviteter samt inhyrning- och uthyrning av fartyg. Den indirekta påverkan är ”supplydelen” som till exempel varvsindustrin, reparationsvarv, hamntjänster, försäkring och shippingrelaterade finansiella tjänster. Den sista delen avser helt enkelt de pengar anställda inom sjöfartsnäringen och underleverantörssidan spenderar på konsumtion etcetera.

EUR 145 miljarder

Under 2012 bidrog den europeiska sjöfartsindustrin direkt med EUR 56 miljarder till den samlade bruttonationalprodukten (BNP), en ökning med åtta miljarder från 2004. Medräknat indirekt- och konsumtionspåverkan var summan EUR 145 miljarder. Om man bryter ner BNP per industri och anställd bidrog sjöfarten under 2012 med EUR 88 000 per anställd vilket är betydligt högre än EU-snittet på EUR 53 000. 

– Detta innebär att sjöfartsindustrin är väldigt produktiv och skapar stora värden, säger Andrew P. Goodwin och fortsätter:

– Under 2012 tog hämtade de europeiska staterna in EUR 6 miljarder i direkta skatter från sjöfarten inräknat inkomstskatter, arbetsgivaravgifter, sociala avgifter, bolagsskatter etcetera. Totalt med supplykedjan och konsumtionen så var det 41 miljarder. Men det bör poängteras att detta är en uppskattning eftersom det är svårt att beräkna det totala skatteintaget med tanke på hur väldigt olika ländernas respektive skattesystem är uppbyggda. 

Sjöfartens BNP-bidrag per land (direkt, indirekt och konsumtion) visar inte oväntar på stora skillnader. Två nordiska länder dominerar. Den norska sjöfartsindustrin stod för 6,8 procent av vårt västra grannlands totala BNP 2012, motsvarande siffra för Danmark var 5,6 procent. Det tredje landet med ett så högt BNP-tillskott var Grekland (6,4 procent). Sverige ligger långt efter, under 2012 svarade den svenska sjöfartsindustrin för 0,6 procent av den svenska bruttonationalprodukten.

Tonnageskatt avgörande

Enligt studien finns det ett direkt samband mellan ett lands tillväxt inom sjöfartsnäringen och i vilken utsträckning man tillämpar EU state aid guidelines.

– Vilken ekonomisk inverkan har det breda införandet av statligt stöd till sjöfarten som vi har sett inom Europa det senaste årtiondet haft för effekter? Vi har gjort några specialstudier och om vi börjar med Storbritannien och tittar på landets kontrollerade flotta från 1980 fram till idag kan vi se att det har varit många olika stadier men år 2000 införde Storbritannien tonnageskatt och ungefär samtidigt började den kontrollerade flottan att öka igen. Sedan dess har den tredubblats.

– Om vi för en sekund tänker oss att tonnageskatt inte hade införts, hur hade det sett ut då? Våra beräkningar visar att den kontrollerade flottan hade fortsatt att minska och varit 85 procent mindre än vad den är idag. Riktigt dramatiska siffror.

Utvecklingen för Frankrike och Tyskland och många andra länder ser likadan ut med exceptionella siffror efter tonnageskattinförande.

Tufft för Sverige

Enligt Andrew P. Goodwin är länder som Sverige bland de stora förlorarna.

– Sverige har inte infört tonnageskatt däremot en nettolönemodell 2001. Den svenskflaggade handelsflottan minskade kraftigt under 1980-talet. Efter en temporär återhämtning under första halvan av 1990-talet har landets flotta legat relativt stabilt kring två miljoner dödvikt. Den svenskkontrollerade flottan totalt sett har också legat på nästan samman nivåer från 2004 och 2012 på mellan sex och sju miljoner ton dödvikt. Landet har inte upplevt samma tillväxt som andra europeiska länder.

– Det är väldigt slående att skillnaden mellan Sverige och många av de stater som har infört tonnageskatt är så stor, där de senare har upplevt en kraftig tillväxt för handelsflottan över det senaste årtiondet medan Sverige har stått stilla. Detta i kombination med att världshandelsflottan överlag har växt kraftigt innebär det att den svenskflaggade andelen av världshandelsflottan har sjunkit rejält, från 1,1 procent 1980 till 0,1 procent 2012.

[/flowy_subscriber_only]