Johan Källsson.

Fotograf: Anna Lundberg

Kategori: Politik

Pratade politik med Isabella Lövin

Vice statsminister Isabella Lövin besökte i veckan Thunbolagen, som fick chansen att lära ministern mer om sjöfartens verklighet.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] sjöfartens verklighet.

När Thunbolagen fick vice statsminister Isabella Lövin (MP) på besök på sitt huvudkontor i Lidköping i början av veckan handlade samtalet mycket om Vänersjöfart, Sjöfartsverkets avgifter och lotsplikt på Vänern. Henrik och Johan Källsson på Thunbolagen höll i mötet och passade också på att lyfta konsekvenserna av Hisingsbron i Göteborg, som när den är färdig är för låg för att Thuns fartyg ska kunna passera på väg till och från Vänern.

– Passagen under bron i dag är 19 meter. De bygger en ny bro som blir 12–13 meter, vilket innebär att vi i dag kan komma under bron med våra båtar. När bron är färdigbyggd kommer den att behöva öppnas för våra båtar vid varje passage. Risken är att det blir kaos i Göteborg och att det i sin tur innebär att det blir inskränkningar på när vi får köra fartygen, säger Johan Källsson, vice vd för Thunbolagen, till Sjöfartstidningen.

Beklagade bron

Johan Källsson säger att ministern inte hade några direkta kommentarer om Hisingsbron, men han uppfattade att de andra miljöpartistiska lokal- och regionpolitikerna som också var med på mötet verkligen beklagade att det har blivit så här. 

Mötet tillkom på initiativ från miljöpartiet i Västra Götaland, som kontaktade Thun när de satte samman programmet till Isabella Lövins resa i regionen. Johan Källsson tycker att det var toppen.

– Hon jobbar ju inte direkt med sjöfartsfrågor, så det var bra att få träffa någon som inte är så insatt. Huvudfrågorna var Vänersjöfart, alltså närsjöfart med Vänern som exempel, och så pratade vi pråm samt miljö och sjöfart och hur vi i Sverige ligger i framkant när det gäller miljövänlig sjöfart, till exempel med LNG och hur vi bunkrade biogas på Furetanks fartyg före sommaren, säger Johan Källsson. 

Regler slår snett

Under politikerveckan i Almedalen var han en av talarna på seminariet som handlade mycket om Vänersjöfart. Där, liksom på mötet med vice statsminstern, talade han om närsjöfart och hur regelverket i dagsläget är feltänkt.

– Man måste jämföra saker på rätt sätt. Det vi försökte belysa var att våra fartyg som går upp till Vänern, att jämföra dem med en färja i Stockholm, en tankbåt eller en bilfärja, det är helt ointressant. Vilka regler som läggs på dem spelar ingen roll för en vänerbåt, för de konkurrerar inte med Vänersjöfarten. När man tittar på reglerna för Vänersjöfart, då ska man jämföra  med lastbilar alternativt tåg, för det är där konkurrenssituationen är, säger Johan Källsson.

Samma poäng gäller för det femte transportslaget pråmtrafik, enligt Johan Källsson. Regelverket definierar vad en pråm är, men när det gäller lagar och avgifter likställs pråmar i övrigt med IMO-fartyg.

Tror på framtiden

– När man lägger på samma regler på pråmen som på ett IMO-fartyg så blir det för dyrt för pråmen, det är den korta sammanfattningen av det. Är det någonting den ska jämföras med så är det med lastbil. Detta var nytt för henne (Isabella Lövin, reds anm), det tror jag. Under seminarierna i Almedalen var det inte helt nytt för många av beslutsfattarna som var där. De vet hur det är och håller med till viss del. Men här fick vi möjlighet att prata med någon som inte har koll på Vänersjöfarten och den potential som finns, säger han och fortsätter:

– Vi tog upp ett antal saker som vi tycker är väldigt problematiska, men vi försökte hela tiden berätta att vi tror på framtiden, vi tror på närsjöfarten och att den har stora möjligheter att avlasta vägnätet och att hjälpa till med att nå miljömålen.

Motsvarar 200 lastbilar

Johan Källsson berättar att de tillsammans med region- och lokalpolitikerna gjorde ett ombordbesök på fartyget Helge som låg i Lidköping och lossade sten.

– Den båten hade motsvarat 200 lastbilar. Gemene man märker inte ens att det här sker, men hade det varit 200 lastbilar som körde på vägen i stället, då hade det definitivt märkts.

Lotsplikten på Vänern stod också på Thuns mötesagenda. Rederiet har lotsplikt på alla sina Vänerturer, och på mötet tog de tillfället i akt att berätta att Sjöfartsverket under en av sommarveckorna endast hade en enda lots tillgänglig på Vänern, vilket enligt Johan Källsson ledde till extrema förseningar.

Hade ni möjlighet att fråga ut politikerna på mötet också?
– Nja, vi hade en dialog under mötet om de frågor vi tog upp. Vi kom inte fram till något konkret om att de ska ändra på till exempel Sjöfartsverkets avgifter, men det kändes som att alla var med på våra analyser och det som vi sa. Det som vi lyfte som problem var vi väl överens om, vi fick ingen indikation om att de inte såg det som problem eller så.

För lite verkstad

På en direkt fråga håller Johan Källsson med om att samsynen ofta är stor bland politiker när det gäller sjöfart, men att det sällan leder till något konkret. 

– Det är grundproblemet. Det är en sak att stå och säga att vi vill ha mer sjöfart, men då måste man ju göra något också. Jag inser att det inte är helt enkelt. 

Han återkommer till att Thun har drabbats av hundra procent högre avgifter med Sjöfartsverkets nya avgiftsmodell:

– Ett förslag är att när politiken ger ett direktiv till Sjöfartsverket om att de måste få sin ekonomi i balans så kan man slänga med ett par meningar till som säger att ”ni ska ha er ekonomi i balans men se till att modellen styr så att det blir mer sjöfart och inte mindre sjöfart”, till exempel. Det har inte Sjöfartsverket fått, utan när man pratar med dem säger de att de gör vad politiken har sagt. Där har politiken en möjlighet att styra. Det man kan göra nu är att se till att Sjöfartsverket gör en riktig konsekvensanalys som inte bara tittar på enskilda delar av Sjöfartsverkets avgifter utan väldigt brett och tar med överflyttning av gods mellan trafikslagen, olika regioner och miljöbiten.

Vill ha ärlighet

Han säger att han blir besviken på Sjöfartsverket när de försöker få det att verka som om deras nya avgifter inte är en så stor grej och att det bara har höjt sina avgifter med i genomsnitt nio procent.

– Sjöfartsverket måste vara ärliga med de konsekvenser som avgiftsmodellen har, så att politiken kan fatta de beslut som behövs. Om de visar vilka som gynnas och missgynnas så kan politikerna agera på det och säga att det antingen är okej eller att det inte alls är vad de har tänkt sig. Om Sjöfartsverket inte förmedlar den riktiga bilden, om vi säger en sak och Sjöfartsverket säger en annan, så blir det väldigt svårt för politiken att göra någonting, säger Johan Källsson.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]