[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

För att kunna möta kraven på kraftigt reducerade svavelutsläpp inom ECA (Emission Control Areas) står sjöfarten inför stora utmaningar. I dagens läge utgör en sekundär reducering av svavelutsläppen genom scrubberteknik ett alternativ till en övergång från tjockolja till lågsvavliga bränslen.

Wärtsilä inledde utvecklingen av sin scrubber 2005. En anläggning har testats i full skala på Nestes tankfartyg Suula från november 2008 till sommaren 2010. Parallellt har Wärtsilä också utvecklat teknik för att använda olika typer av bränsle i fartygsmotorer med så kallad dual-fuel technology. Maskiner som använder tjockolja kan också köras på gas eller lågsvavliga destillat inom ECA.

100 procent rening

Testanläggningen på Suula installerades på en av fartygets hjälpmaskiner. Syftet med testkörningen var dels att erhålla certifiering från klassificeringssällskap för en marin tillämpning av scrubbertekniken, dels att utvärdera dess prestanda och användningsmöjligheter.

Uppfyller IMO-krav

Från Wärtsilä uppges att resultaten på alla sätt och inom alla delområden var synnerligen positiva. Viktigast av allt var att anläggningens förmåga att avlägsna svavel från avgaserna uppfyllde de stränga bestämmelserna från IMO. Effekten var i själva verket fullständig. Under alla driftförhållanden avlägsnades svavlet i avgaserna till 100 procent – även vid användning av bränsle med en hög svavelhalt. Detta lyckades även då belastningen av maskinen snabbt och kraftigt varierades i experimentsyfte.

Wärtsilä har redan kommit ut på marknaden med en kommersiell tillämpning av anläggningen som kallas Wärtsilä Exhaust Gas Scrubber. Denna anläggning reducerar allt svavel från avgaserna och tar dessutom bort 60 procent av partiklarna. Wärtsiläs scrubber är enligt tillverkaren den första enheten i sitt slag som erhållit certifikat för marina tillämpningar. Både Det Norske Veritas och Germanischer Lloyd har utfärdat ett SECA Compliance Certificate för anläggningen.

Färskvatten och kaustiksoda

Avgaserna från dieselmotorn går genom SOx-scrubbern, där svaveloxiderna (SOx) neutraliseras med hjälp av natriumhydroxid (NaOH), även kallad kaustiksoda, som blandas med tekniskt färskvatten. Lösningen av natriumhydroxid och färskvatten matas via en havsvattenkylare in i scrubbern, där själva reaktionen sker. 

Förbrukningen av natriumhydroxid utgör ett par procent av bränslekonsumtionen och beror på svavelhalten i bunkeroljan. En liten del av tvättvattnet förångas och går ut med avgaserna genom skorstenen, medan resten återgår till kretsloppet. De små mängder avfall som hamnar i returvattnet rengörs i en bleed-off behandlingsenhet, varefter det kan släppas ut i havet. 

Speciell uppmärksamhet fäste man under testperioden vid att kontrollera att avloppsvattnet verkligen var rent. Detta skedde genom ett stort antal mätningar av vattenkvaliteten under olika förhållanden och bruk av olika typer av bränsle. Det är också möjligt med en nivå med nollutsläpp och då leds avloppsvattnet till en uppsamlingstank för tömning iland.

Det slam som uppstår vid processen påminner om det som uppstår i maskinrum och samlades i testfartygets tankar. Mottagningsanläggningar i Sverige och Finland har enligt Wärtsilä bekräftat att slammet från scrubberns bleed-off behandlingsenhet kan hanteras på ett tryggt sätt och lämnas i land på samma sätt som befintligt slam från maskinrum.

[/flowy_subscriber_only]