[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]slutning av maritima industriföretag i Sverige och Finland har sedan 2018 samverkat kring isbrytarfrågan. Gruppen har träffat beslutsfattare på både nationell och EU-nivå för att diskutera hur nästa generations isbrytare kan konstrueras och finansieras.
I gruppen ingår ABB i Finland och Sverige, Rauma Marine Constructions, Saab Kockums, SSAB, Stena, Wallenius Marine och Wärtsilä. Nyligen skickade gruppen ett brev till de svenska och finska regeringarna där de sju företagen visar på kunskapen som finns i den finska och svenska industrin, nu när det börjar dra ihop sig till en upphandling.
Håkan Ekengren, svensk talesperson för industrigruppen, säger till Sjöfartstidningen att syftet med brevet till de båda regeringarna är att industriföretagen i gruppen vill visa att de kan bygga isbrytare och att staten bör utveckla de nya isbrytarna i samarbete med industrin.
– Nu när diskussioner förs i Finland, Sverige och även Estland om att införskaffa en ny isbrytare av Bottenvikskaraktär tycker vi att man ska göra det här i samarbete med den svenska och den finska industrin, för det finns väldigt mycket kompetens och erfarenhet av isbrytning och isbrytarbyggnation i de här länderna.
Håkan Ekengren påpekar att det börjar bli ont om tid.
– Från det att staten har bestämt sig för hur man vill göra tar det fyra-fem år innan den första isbrytaren är på plats. Detta är inga fartyg som man köper från lagerhyllan, utan de är väldigt tekniskt kvalificerade med krav på livscykelkostnaden. De isbrytare vi har nu är inte den senaste årsmodellen, för att uttrycka det diplomatiskt. Blir det en smällkall vinter och vi får problem som påverkar isbrytningen får det väldigt stora ekonomiska konsekvenser.
Svensk-finska isbrytargruppen hoppas att regeringarna i Finland och Sverige ska se möjligheten att använda de nya isbrytarna som ett skyltfönster för modern skeppsbyggnadsteknik som möter både behovet av isbrytning och kraven på minskad miljö- och klimatpåverkan. Dessutom bör de nya isbrytarna vara multifunktionella, säger Håkan Ekengren:
– När man nu lägger ned någonstans mellan en och två miljarder per isbrytare, enligt Sjöfartverkets uträkningar, då ska man tänka multifunktionalitet också. Det här är dyra investeringar och de bör kunna användas i försvarssammanhang och ha transportkapacitet. Sverige är oftast organiserat i stuprör, men vi vill att man nu ska tänka utanför stupröret. Och vänta inte tills ritningen är klar, för då är det jättedyrt att komplettera och justera.
[/flowy_subscriber_only]