[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]skedde vid IMO:s generalförsamlings 32:a session. Sverige har varit medlem i IMO sedan organisationen grundades och större delen av tiden som rådsmedlem, dock inte under den senaste mandatperioden.

I våras bestämde regeringen att Sverige på nytt skulle kandidera för en plats i rådet, och idag fredag valdes Sverige in. I ett pressmeddelande uppger infrastrukturminister Tomas Eneroth att beslutet innebär att Sverige får större möjligheter att driva på i frågor som till exempel ökad sjösäkerhet och minskad miljö- och klimatpåverkan från sjöfarten.

– Sverige kommer att driva på för en skärpning av IMO:s klimatstrategi och för att världssjöfartens utsläpp av växthusgaser minskar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Att Sverige nu åter är rådsmedlem gör att vi kan driva på för en global sjöfart med ökad säkerhet och minskad klimatpåverkan, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Som rådsmedlem kan Sverige också påverka hur IMO styrs, dess budget och strategiska inriktning.

IMO:s generalförsamling utgörs av samtliga IMO:s 174 medlemsstater och de träffas vartannat år. Rådet har för närvarande 40 medlemmar, men under sessionen antog församlingen ändringar av IMO-konventionen för att utöka rådets storlek till 52 medlemmar och förlänga mandatperioden för dess medlemmar till i praktiken fyra år (två mandatperioder). Man la även till språken arabiska, kinesiska och ryska (som redan är officiella språk för organisationen) för de autentiska texterna av IMO-konventionen. Språken kompletterar de nuvarande som är engelska, franska och spanska.

[/flowy_subscriber_only]