[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

I Sverige satsades cirka fem miljoner euro på forskning, innovation, utveckling och demonstration (FUID) per år 2015-2016. Det innebär drygt 50 cent per capita. Men motsvarande siffra för Norge är över 16 miljoner euro, alltså drygt 3 euro per capita. Även Finland och Danmark avsätter mer pengar till FUID inom sjöfartssektorn. Det visar en rapport från det maritima kompetenscentrat Lighthosue.

– Det vi verkligen vill se nu är att Sverige satsar ännu mer pengar på sjöfartsforskning, säger Åsa Burman, verksamhetschef på Lighthouse och en av medförfattarna till rapporten, till Sjöfartstidningen.

Stora skillnader

Syftet med rapporten, som sattes igång i oktober 2016, har varit att kartlägga den pågående forskning, innovation, utveckling och demonstration som pågår inom sjöfartsområdet i de nordiska länderna. De har också analyserat potentialen för ökad samverkan mellan Sverige, Finland, Danmark och Norge på området. Uppdraget fick Lighthouse från Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen.

– Vi har fått ett gott grepp om vad det satsas på i de olika länderna och vilka styrkor vi har. Men som vi trodde, och befarade, visar den på stora skillnader inom sjöfartsforskningen i länderna, säger Åsa Burman

Olika fokus

Som tidigare nämnts visar rapporten att finansieringsmöjligheterna skiljer sig avsevärt mellan de olika länderna där Norge lägger mer än tre gånger så mycket pengar på sjöfartsforskning som Sverige. I Norge handlar en stor del av FIUD-projekten om alternativa bränslen, integrerade transportsystem och affärsmodeller samt avancerade maritima operationer. I Danmark, som lägger cirka åtta miljoner euro, eller 1,4 euro per capita på FIUD, är projekten främst inriktade på miljö- och klimatförbättrande åtgärder. I Finland läggs cirka 12 miljoner euro eller 2,18 euro per capita på främst digitalisering och teknologi för arktiska miljöer.

I Sverige ligger fokus, enligt rapporten, på områden som berör energieffektivitet, alternativa bränslen, e-navigation och uppkopplade fartyg, human-factors, sjösäkerhet och design.

– Vi ser att vi i Sverige ligger långt fram inom vissa områden och att vi är väldigt starka inom miljöfrågor. Dessutom har vi i Sverige en stark fordonsindustri som bidrar med kunskap även inom sjöfartsnäringen, säger Åsa Burman.

Gemensamma intressen

Alla de nordiska länderna deltar i projekt med finansiering från EU, till exempel inom programmen Horisont 2020, TEN-T/CEF, Interreg och BONUS. Men projektgruppen har lyckats identifiera något fler projekt med svensk inblandning än de övriga länderna. Men Danmark är det land som får mest bidrag från EU, främst inom programmet Horisont 2020.

Enligt rapporten finns det många gemensamma intressen mellan de olika länderna, framförallt inom energieffektivisering, alternativa bränslen och andra miljö- och klimatfrågor. Därför finns det goda förutsättningar till samarbete, menar de i rapporten. Generellt finns en önskan om utökat samarbete mellan industri, akademi och offentlig sektor mellan de olika länderna.

Utökat samarbete

– De vi intervjuat vill så klart samarbeta med de mest kompetenta inom sina områden, då spelar de ingen roll var de är stationerade, säger Åsa Burman.

– Till exempel pågår det forskning på autonoma fartyg i alla länder. Med riktade medel och samarbeten skulle vi kunna få mer att hända inom området.

Projektgruppen vill därför se ett mer formaliserat samarbete eller en plattform för att öka möjligheterna till samarbete mellan de nordiska länderna samt mer medel till FIUD inom sjöfartssektorn.

– Det finns flera olika aktörer som har kunskap och kompetens för att utveckla sjöfarten, men de ger sig inte in i det eftersom det finns för lite pengar att söka.

Hela Lighthouse rapport finns att läsa här.

[/flowy_subscriber_only]