Trafikanalys utvärdering av svaveldirektivets effekter visar påtaglig luftförbättring i kustnära miljöer.
Den 1 januari 2015 skärptes kravet på svavelhalten i fartygsbränsle, från 1 till 0,1 procent svavelhalt, alternativt att utsläppen renas i motsvarande grad. Trafikanalys utvärdering visar att de avsedda positiva effekterna på luftkvaliteten har infriats, med påtaglig förbättring i kustnära miljöer i både Nordeuropa och Nordamerika. Uppmätta lufthalter av svaveldioxid i regionala bakgrundsmiljöer har i flera fall halverats. Lufthalter av sulfat och PM2.5 (små partiklar) har sjunkit i storleksordningen tiotals procent.
Inga chockeffekter
Trafikanalys konstaterar att chockeffekter av direktivet uteblev, med lägre kostnader än befarat på grund av fallande priser på råolja och fartygsbränslen under 2014–2016. Kostnaderna för Sverige uppskattas till 1,4–1,8 miljarder kronor 2015, varav 200–600 miljoner kronor avser kostnadsökningar för skogs- och metallindustrin. De befarade negativa konsekvenserna för transportmönster och näringsliv har på det stora hela hittills uteblivit.
Inga effekter på sjötransporter
Sjöfarten valde som regel det enklaste sättet att möta de nya kraven, ett skifte från restolja till destillatolja. Inga regionala effekter på sjötransporter har identifierats, varken överflyttning till andra trafikslag, ändrade fartygshastigheter eller rutter. Statistik om företagens ekonomi visar inte heller på några effekter på lönsamhets- och marknadsutvecklingen för Sverige.
Inga åtal
Kontroller av svavelhalten i fartygsbränslen och fjärrmätningar av svaveldioxidhalter visar överlag på samstämmiga resultat, drygt 95 procents efterlevnad i EU. För svensk del ökade efterlevnaden efter de skärpta kraven 2015. I Sverige skärptes svavelkontrollerna på fartyg. Andra kontrollåtgärder uteblev, till exempel förändringar av sanktionssystem. I dag resulterar EU-ländernas olika sanktionssystem i varierande påföljder. I Sverige har inga av överträdelserna hittills lett till åtal.
Globala taket
I händelse av prisförändringar på fartygsbränsle, eller andra marknadsförändringar, till exempel det globala taket på 0,5 procent svavelhalt 2020, kommer risker för bristande efterlevnad, överflyttnings- och konkurrenseffekter, åter att aktualiseras. Det globala taket kommer att leda till större ekonomiska risker och ökat behov av internationell samordning av kontroller och sanktioner.
Kommentarer
Per-Ingvar Johnsson
Sjöfartsdirektivet är en del av den Miljöpolitik Centerpartiet drev igenom under den första Reinfeldtregeringen med Åsa Torstensson som infrastrukturminister och Andreas Carlgren som miljöminister. Kritiken var då hård från högljudda socialdemokrater,
Per-Ingvar Johnsson, riksdagsledamot (C). Åhus
Artikeln är stängd för fler kommentarer