Jonas Vedsmand är sedan årsskiftet marknadsdirektör för en ny snabbfotad organisation.

Fotograf: Fredrik Davidsson

Kategori: Folk/företag

Strategier för kunden

Myndigheten ska med ny organisation komma närmare sina kunder, lyssna mer, bli bättre och spara pengar.

Efter att Sjöfartsinspektionen flyttat till Trafikverket 2009 tog sig Sjöfartsverket en funderare på vilken roll verket hade att fylla, om ens någon. Det ansåg man sig ha och med den nya generaldirektören, Ann-Catrine Zetterdahl, på plats förra våren blev det klart att verket skulle jobba närmare branschen och mer affärsmässigt.

– 2011 har vi för första gången en affärsplan, tidigare har vi arbetat med treårsplaner som var ett politiskt arv, säger Jonas Vedsmand som tidigare var chef för området Sjötrafik inom myndigheten men som sedan årsskiftet när den nya organisationen togs i bruk fått titeln marknadsdirektör.

– Mitt huvuduppdrag är att ta fram övergripande strategier. Vi ska jobba mycket med strategier och vi ska vara snabbfotade. Marknadsavdelningen är en ny avdelning inom Sjöfartsverket, tidigare lyssnade vi på vad departementet sa och så gjorde vi det. Nu ska vi gå ut till näringen och fråga vad som behövs för att öka konkurrenskraften.

Alla ska med

Dessa strategier ska nu inte värkas fram i korridorerna i Norrköping för att sedan gå på remiss, justeras efter remisser kanske gå en vända till och sedan tas i Sjöfartsverkets styrelse innan de går till regeringen utan de ska tas fram i samråd med näringen.

En första strategi har redan tagits fram enligt den nya modellen.

– Vi har tagit fram en ny isbrytarstrategi, den första sedan 1996. Vi tog fram den i workshop-form. Alla var inbjudna, redarna, hamnar, mäklare, myndigheter och departementet. Vi samlades vid åtta tillfällen och de som inte kunde delta intervjuade vi, säger Jonas Vedsmand som är mycket nöjd med resultatet.

Nöjda deltagare

– Erfarenheten har varit helt igenom positiv. Alla känner sig nöjda, under remissrundan har vi inte fått en enda kommentar. Alla känner att de redan har varit med, de känner att de har tagit beslutet gemensamt och har ett ansvar för beslutet, även om det fanns många olika åsikter från början. Nu har styrelsen godkänt strategin och den har gått till departementet som kommer att godkänna den snart och strategin kan börja gälla redan till nästa issäsong. Vi har vunnit ett helt år med det här arbetssättet jämfört med hur vi gjorde tidigare.

Näst på tur att få nya strategier är avgifterna och lotsningen. Avgifternas betydelse och hur de ska tas ut kan inte underskattas när Sjöfartsverket med Jonas Vedsmands ord ska ”vända 100 miljoner netto på 18 månader och ändå ge högre service till lägre kostnad”.

– Lotsavgifterna till exempel måste utformas så att lotsningen bär sig själv, för vi ser att lotsningen kommer att konkurrensutsättas. I en ny lotsstrategi ska vi skapa incitament för fartygen att köra själva. Det har vi inte sagt innan, men det är ett långsiktigt mål.

Det kan låta som att Sjöfartsverket ser ett minskat behov av lotsar men så ska det inte uppfattas.

– Se på Danmark, som avskaffat lotsplikten, där ökar lotsningarna. Dessutom ökar långlotsningarna där vi inte har lotsplikt. Ingen ska vara orolig för att den nautiska kompetensen inte kommer att behövas hos oss.

Det är inte bara avgifterna som kan behöva ses över kring lotsningen utan också hur arbetet läggs upp.

– Det kan bli fråga om servicedifferentiering. Fartyg som är mer tidskänsliga kanske ska få en annan service än vad fartyg som inte är tidskänsliga ska ha. Det är komplicerade frågor som kan påverka certepartier och bogseringsbeställningar men det kan bli kostnadsreducerande. Fokus ska ligga på det totala godsflödet, säger Jonas Vedsmand.

Återstår att se vad det strategiarbetet kan leda fram till.

Inget huvudkontor

I den nya organisationen ingår också sex nyformade affärsområden, som bland annat ska göra det lättare att se var kostnaderna finns.

Förändringarna på Sjöfartsverket ska inte bara gälla arbetssätt och fokus. Som en förlängning av det blir det också fysiska förändringar.

– Det här är inte längre huvudkontoret, det är Norrköpingskontoret, så har det varit sedan årsskiftet, säger Jonas Vedsmand

– Vi ska stärka vår närvaro i Stockholm för det är där lastägare och logistikföretag finns och vi ska också stärka närvaron i Göteborg för det är där sjöfartsnäringen finns och det är den största hamnen.

I Göteborg har den infekterade frågan om att flytta VTS-centralen från Nordens största hamn till Södertälje, som Sjöfartsverket och inte minst Jonas Vedsmand lanserade för ett par år sedan, genom denna stärkta närvaro i Göteborg nu fått sin lösning.

– Vi ska samlokalisera VTS, sjö- och flygräddning och lotsverksamheten. Vårt hyreskontrakt i Skandiahamnen går ut i juni 2012 så vi måste så att säga sätta spaden i jorden rätt snart för att hinna flytta till dess, säger Jonas Vedsmand som dock inte menar att Sjöfartsverket ska bygga nytt.

– Vi tittar på en rad olika alternativ, men det är inte alldeles lätt att hitta något där vi får plats och där det finns plats för lotsbåtarna.

Förvånad generaldirektör

Denna helomvändning i VTS-frågan får nog ses som ett utslag av Ann-Catrine Zetterdahl och hennes intentioner att lyssna på Sjöfartsverkets kunder, det vill säga sjöfartsnäringen, för hon var sommaren 2010 mycket förvånad över att sitta i en diskussion med en upprörd näring i Göteborg och diskutera ett beslut som togs sommaren 2009. Diskussionen borde enligt Zetterdahl den gången ha skett innan beslutet om att flytta VTS:en togs.

Osynlig bransch

Både sjöfarten som näring och Sjöfartsverket lider av att vara osynliga för stora delar av svenska folket, och politikerna. Enligt Jonas Vedsmand ska det bli ändring på det.

– Vi ska ta lead och bli innovativa. Vi ska inte tala om vilka konkurrensnackdelar vi har i Sverige. Vi har bytt ben och pratar nu om hela godslogistiken. Sjöfartsverket ska jobba tillsammans med Trafikverket och de andra trafikslagen. Sjöfarten ska vara en förutsägbar, långsiktig och pålitlig länk i logistikkedjan. Har vi bra logistikflöden är det bra för Sverige och då är det bra för sjöfarten.

I arbetet med att synliggöra sjöfarten ska fritidsbåtssektorn utvecklas, en sektor som sjöfarten länge hävdat lever på avgifter från sjöfarten. Myndigheten har kanske inte varit lika tydlig med det tidigare.

– Vi kan gå med på att båtlivet faktiskt kostar 20 miljoner om året men vi ska utveckla båtlivet utan att det kostar något. Som exempel kanske vi kan utveckla betaltjänster där en fritidsskeppare kan ringa upp VTS:en och få hjälp eller ringa och få prickarna in till en hamn upplysta under en halvtimme mot betalning. Yrkessjöfarten är vår kärnverksamhet men om vi kan få Sveriges största folkrörelse, det finns en miljon fritidsbåtar, att tycka att sjöfart är bra så är det bra för sjöfarten.

I regeringens utredare Jonas Bjelfvenstams utredning från i vintras föreslås att Sjöfartsverket ska få ansvar för ett antal hundra miljoner i forskningsanslag som ska beröra sjöfarten. Det är en rejäl ökning jämfört med dagsläget men det är också pengar som tas från sjöfarten genom att sjöfartsstödet minskas med motsvarande belopp.

– Ja, visst är det så men det är första gången pengar direkt till sjöfarten finns nämnda. Skillnaden nu blir att forskningen måste bli till produkter som snabbare kan nå tillbaka till sjöfarten. Det handlar också om att vi måste scanna av behovet, och vad kan vi göra för att forskningen inte ska stanna vid visioner. Vårt ansvar blir när vi är ansvariga för anslagen att vara en länk mellan visonärer och användare.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.