[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

I ett remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till ny avgiftsmodell för farledsavgifter och lotsavgifter föreslår Näringslivets Transportråd, Skogsindustrierna, Jernkontoret, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter SveMin samt Innovations- och kemiindustrierna IKEM att ”större strukturellt grepp” bör tas på de svenska sjöfartsavgifterna. De anser också att Sjöfartsverket hos Näringsdepartementet/regeringen och Riksdagens Trafikutskott skaffar sig ett politiskt mandat för detta.

På detta sätt vill man skapa förutsättningar för bibehållen och helst även ökad konkurrenskraft i det svenska näringslivet och inom svensk sjöfartsnäring. Dessutom vill organisationerna skapa förutsättningar för mer stabila intäkter till Sjöfartsverket genom en kraftigt ökad anslagsfinansiering av verksamheten.

Ökad anslagsfinansiering

I sitt remissyttrande skriver organisationerna att Sjöfartsverkets anslagsfinansiering bör öka så att de fasta kostnaderna, cirka 90 procent av de totala kostnaderna, kan täckas. Organisationerna anser att exempelvis isbrytningen bör likställas med vinterväghållning på väg och järnväg och finansieras över statsbudgeten. Vidare ska det transportpolitiska målet om tillgänglighet styra servicenivån för till exempel lotsning och isbrytning.

Det remitterade förslaget till nytt avgiftssystem innebär att avgifter minskar med cirka 45 miljoner kronor per år från och med den 1 januari 2015. Summan motsvarar den permanenta ökningen av anslaget i statsbudgeten till Sjöfartsverket med samma belopp från och med i år 2014.

– Den föreslagna sänkningen är dock minst sagt blygsam ställt mot de ökade kostnader för transportköpare som EU:s svaveldirektiv beräknas innebära från och med samma tidpunkt, 2015. Totalt beräknas kostnaden för svenska transportköpare på grund av svaveldirektivet enligt Trafikanalys vara i storleksordningen 4 till 7 miljarder kronor, skriver man i ett pressmeddelande.

Ingen samordning

Transportköparna påpekar att de svenska transportmyndigheterna idag inte har regeringens uppdrag att koordinera sina olika avgiftshöjningar.

– Vi föreslår därför att regeringen ger samtliga transportmyndigheter – Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och Transportstyrelsen – i uppdrag att koordinera sina framtida avgiftshöjningar och att genomföra gemensamma, samlade konsekvensanalyser, skriver man vidare.

Skillnad på finansierande och styrande avgifter

Organisationerna vill att Sjöfartsverket i sitt förslag till ny avgiftsmodell tydligt anger vilka avgifter som har styrande och vilka som har finansierande syfte. Enligt dem är så inte fallet i det remitterade materialet.

– Vi transportköpare menar att det ligger i sakens natur att miljöstyrande avgifter leder till ett intäktsbortfall om avgiften har avsedd verkan. Med Sjöfartsverkets sätt att resonera blir den svavelavgift som föreslås avskaffas den 1 januari 2015 en finansierande avgift för verkets ekonomi för vilken intäktsbortfallet ska kompenseras och inte – vilket syftet hela tiden varit vid dess införande – en miljöstyrande avgift, påpekar organisationerna. 

Man anser också att ”samma olyckliga sammanblandning” av finansierande och styrande avgifter finns i Sjöfartsverkets treårsplan för 2015–2017 som i våras lämnades till regeringen och där det bland annat anges: ”En översyn av gällande miljödifferentiering pågår och innefattar bland annat en strävan efter att tillämpa ett erkänt miljöindex som återspeglar ett fartygs totala miljöpåverkan. En förändrad miljödifferentiering får dock inte utformas så att intäkterna från farledsavgifterna minskar”.

[/flowy_subscriber_only]