Forskningsprojekten handlar om allt ifrån elektriska bärplansbåtar till linjesjöfartens roll för försörjningskedjorna, brandsläckning i gas- och batterifordon och hur torsken påverkas av buller.

Trafikverkets Sjöfartsportfölj är en av myndighetens sju forskningsportföljer. Sedan ett beslut från regeringen 2019 får myndigheten finansiering för sjöfartsforskning för upp till 100 miljoner kronor per år.

Tre målområden

Rikard Engström, ordförande för Sjöfartsportföljen, presenterade Trafikverkets FoI-plan för 2023–2028. Planen är numera uppdelad i tre målområden: säkerhet, arbetsmiljö och kompetens, miljö- och klimatpåverkan samt konkurrenskraft och sjöfartens roll i transportsystemet.

– Vi har plockat bort det tidigare målområdet sjöfartens digitalisering, sa Rikard Engström. Det är inte så drastiskt som det låter; det beror helt enkelt på att vi inte ser digitalisering som ett mål utan som ett medel för att nå de andra målen. 

Interaktiv visualisering och brand i nya energibärare

Ett av forskningsprojekten som presenterades är ReSkill, som handlar om självförklarande automation genom interaktiv visualisering. Jonas Lundberg från Linköpings universitet berättade om projektet och han och kollegan Magnus Bång demonstrerade också tekniken ute i foajén.

Jonatan Gehandler från RISE berättade om BREND 2.0, som är en fortsättning på projektet BREND 1 om brand i nya energibärare på däck. När BREND 1 startades upplevde forskarna att det fanns en stor osäkerhet och ett stort behov av forskning. Enligt Jonatan Gehandler har kunskapsläget idag blivit betydligt bättre men ytterligare forskning behövs. 

Femtio år av vintersjöfart

Åsa Burman, verksamhetschef på forskningsplattformen Lighthouse, berättade om samarbetet mellan Lighthouse och Sjöfartsportföljen. Anders Palm från Sjöfartsverket gav en överblick över hur svensk och finsk forskning om vintersjöfart har utvecklats de senaste 50 åren. Även denna forskning ryms inom Sjöfartsportföljen. 

Anna Janson, redaktionschef på Sjöfartstidningen, berättade om Sjöfartsportföljens blogg på tidningens webbplats. Hittills har elva inlägg publicerats och fler är på gång.

– Vi är oerhört glada och tacksamma, både för kunskapen vi på redaktionen får till oss genom bloggarna och för möjligheten att sprida dem, sa hon. 

Undervattensbuller stör torsken

Mathias Andersson från Totalförsvarets Forskningsinstitut presenterade ett projekt om undervattensbuller. Man har tittat på hur undervattensmiljön påverkats av den farledsomläggning som gjordes i Kattegatt 2020, då trafikseparering T avlastades genom en ny trafikseparering närmare den svenska kusten. Resultaten visar enligt Mathias Andersson att bullernivåerna i T-rutten har minskat men fortsatt ligger på höga nivåer. Inom forskningsprojektet har man tittat på hur tumlare och torsk påverkas av undervattensbuller, och sett att framför allt torsken drabbas av bullret genom försämrad möjlighet att kommunicera. 

Linjesjöfart och försörjningskedjor

Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi och logistik vid Göteborgs universitet, talade om linjesjöfartens roll för robusta försörjningskedjor och berättade om ett pågående projekt som undersökt störningar i linjesjöfarten. Linea Kjellsdotter Ivert från VTI presenterade ett forskningsprojekt om svenska hamnars roll i en cirkulär ekonomi. 

Mot slutet av dagen hölls ett pitchevent där föranmälda talare fick tre minuter på sig att presentera projekt som de söker samarbetspartners eller finansiering till. 

Hela programmet och alla talare finns här. Seminariet filmades av Lighthouse och går att se i efterhand här och här.