[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]artygsupphuggning under 2021 konstaterar VesselsValue att flera trender inom den globala sjöfarten bidrog till en varierad bild. Faktorer som har påverkat är den extrema ökningen av efterfrågan på containerfrakt, stigande stålpriser och hotet om återkommande lockdowns när nya varianter av covid 19 sprids.

Totalt skrotades 704 fartyg med en sammanlagd dödvikt på 26,4 miljoner ton och ett totalt skrotningsvärde på 2,7 miljarder US-dollar. Upphuggningsvarven har haft mycket att göra – antalet skrotade fartyg ökade med 20 procent från 2020, då totalsiffran var 583 fartyg.

Förra årets stora ökning av antalet skrotade tankfartyg, 242 procent fler än 2020 eller 301 fartyg 2021 mot 88 fartyg 2020, beror enligt VesselsValue på de statiska tidsbefraktnings- och spotraterna som har fått rederierna att skicka äldre tonnage till upphuggning, kanske för att många av dem har tröttnat på att vänta på en bättre tankmarknad.

Tankers stod för 59 procent av antalet upphuggna fartyg 2021. Bulkfartygens motsvarande siffra var 11 procent och containerfartygen utgjorde endast 2 procent.

Minskningen på 55 procent i antal skrotade bulkfartyg och på 87 procent i antal skrotade containerfartyg har ett direkt samband med den rekordartat goda fraktmarknaden för båda segmenten under 2021.

De flesta upphuggningarna utfördes i Bangladesh, som står för en tredjedel av fartygen som såldes till återvinning. På andra plats var Indien med 25 procent av fartygsskrotningarna, följt av Pakistan (15 procent) och Turkiet (10 procent). Resterande 15 procent skrotades i Kina, Sydkorea, Norge och Danmark.

Skrotningsvärdet ökade under hela 2021 och nådde på den indiska subkontinenten nivåer som inte synts sedan 2007.

Londonbaserade VesselsValue sysslar med marknadsanalys och omvärldsbevakning av sjöfarten.

[/flowy_subscriber_only]