I andra veckan i mars dömde Norges Høyesterett, Högsta Domstolen, till rederiernas fördel i tvisten mot den norska staten. Domstolen menade att övergångsreglerna, som Stortinget beslutade om 2007, för den nya norska tonnageskatten strider mot grundlagens paragraf 97 som begränsar myndigheternas rätt till retroaktiva åtgärder. Men så veckan före påsk meddelade plötsligt finansminister Sigbjørn Johnsen att runt 50 rederier som valt att stanna och satsa i Norge ska betala omkring NOK 4 miljarder i ”kvarliggande” skatt om de vill vara kvar i den nya rederiskattordningen. Propositionen ska läggas fram den 11 maj för stortinget. De norska rederierna rasar och utvärderar om man nu ska rikta ersättningskrav mot staten.– Alla de här 50 rederierna är fria att göra sina egna värderingar. Det kan vara så att andra rederier än de tre rederier som fick sin sak prövad i domstol, nu också riktar ersättningskrav mot staten. De kan ha genomfört stora kommersiella affärer utifrån ett regelverk som Høyesterett menar är lagvidrigt, säger Rederiforbundets vd Sturla Henriksen, till Aftenposten.no.Enligt tidningen verkar det inte som om två av de tre rederierna som först stämde staten, Farstad och Bergshav, ånyo drar staten inför domstol. Det tredje rederiet, BW Gas, har inte bestämt sig. Rederiet fick hela NOK 3,9 miljarder i retroaktiv rederiskatt 2007, men detta underkände emellertid Høyesterett.Ett annat rederi som stannat i Norge, Wilh. Wilhelmsen, avvaktar propositionen. Innan domen i Høyesterett skulle de betala omkring NOK 800 miljoner i retroaktiv skatt.– Vi kan inte avgöra detta före vi ser innehållet i propositionen och därigenom ser konsekvenserna, säger koncernchefen Ingar Skaug till tidningen.Det samlade skattekravet mot de norska rederierna var omkring NOK 21 miljarder, före domen i Høyesterett.