[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]n hygienfaktor frikopplad från affärsstrategin.”} /–>

Det finns ett stort glapp mellan policys och praktik, när det gäller social hållbarhet inom sjöfartsnäringen. 

– Vi har inte hittat någon aktör som arbetar strategiskt med social hållbarhet och har en uttalad plan för hur nästa steg i arbetet ska tas. De flesta verkar se arbetsmiljö som en hygienfaktor, säger Cecilia Österman, forskare vid Linnéuniversitetet, i en artikel på Lighthouse hemsida.

Hon är en av dem som arbetat med den nu publicerade förstudien SHIP – Social hållbarhet i praktiken, från Trafikverkets branschprogram Hållbar Sjöfart (rapporten finns att ladda ned här). Programmet drivs av Lighthouse.

Psykisk ohälsa ökar

Cecilia Österman menar att svensk sjöfart placerar sig ganska väl sett i ett globalt perspektiv, men poängterar att det finns många utmaningar. 

– Vi kan inte vara nöjda med att folk inte dör på jobbet. Den psykiska ohälsan ökar och folk dör i förtid av stressrelaterade sjukdomar. Arbetsmiljöfrågorna glöms bort trots att de till syvende och sist påverkar sjösäkerheten. 

Hon tror att det delvis kan bero på att sjösäkerhet definieras för smalt.

– När man talar om förebyggande och proaktivt sjösäkerhetsarbete fokuserar man i praktiken på att fartyg inte ska brinna, sjunka eller krocka, konstaterar Cecilia Österman.

Spridd affärsstruktur

Det behövs mer forskning som tittar på den komplexa organisatoriska strukturen inom sjöfarten och hur den påverkar den sociala hållbarheten och arbetsmiljön.

– Sjöfartens strukturer är ju så spridd. Det är lite som när Kalle Anka på julafton frågar Långben vem det är som styr. Det är inte de som äger fartygen som är arbetsgivare och då finns inga incitament att göra arbetsmiljöförbättringar. 

Gäller inte bara klimatet

Men bristen på strategiskt arbete med social hållbarhet är inte den enda bristen som förstudien lyfter fram. Den visar också att hållbarhetsbegreppet oftast krymps ihop till ekologi-, energi- och klimatfrågorna. Att hållbar sjöfart handlar om klimatsmart sjöfart. 

– Vi måste bli bättre på att zooma ut och fundera på hur saker påverkar den sociala dimensionen, säger Cecilia Österman till Lighthouse.

Agenda 2030

Enligt FN:s Agenda 2030 ska 17 olika hållbarhetsmål vara genomförda till just 2030. Social hållbarhet är ett av dem. Trots det framgår det i förstudien att ingen av de intervjuade relaterar företagets strategiska arbete till de sociala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Social hållbarhet får i stället främst vara en del av arbetet med arbetsmiljö och säkerhet.

Nu hoppas forskarna kunna gå vidare med sjöbefälsutbildningarna vid Chalmers och Linnéuniversitetet och titta på hur lärosätena kan bli bättre på att fånga upp, inkludera och tydliggöra social hållbarhet under utbildningen. 

[/flowy_subscriber_only]