[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]kriver Johan Büser (S) bland annat att det är ”rimligt att avgifterna följer utvecklingen”.
Anders Hansson (M) skrev 25/2 en replik på min artikel om sjöfartens betydelse i klimatdiskussionen. Jag är glad att Hansson delar uppfattningen kring sjöfartsnäringens betydelse. För sjöfarten spelar en viktig roll i transportsystemet. Både för att kunna minska transportsektorns klimatpåverkan och för att exportindustrin ska kunna ha tillgång till kapacitetsstarka godstransporter året runt.
”Beklagligt”
Regeringen beslutade våren 2018 den nationella övergripande planen för transportinfrastrukturen. För perioden 2018–29 innehåller den mer investeringar i sjöfart än någon tidigare plan. Ett exempel är kapacitetsåtgärder i farleden in till Göteborgs hamn och nya slussar i Trollhättan.
Vi är överens att det är viktigt att konkretisera arbetet och fortsätta utveckla sjöfarten. För att nå klimatmålen behöver politiken aktivt stimulera för att öka intresset hos aktörer inom sjöfarten. Ekobonusen är en del av detta. För att ta del av ekobonusen behöver sjöfarten uppnå syftet med bonusen att öka förflyttning av godstrafik från väg till sjöfart. Jag påpekade i min förra debattartikel att det är beklagligt hur M/KD-budgeten lyfte bort fokus på klimatsatsningar.
Lyckats vända trenden
För att vända den negativa trenden av utflaggning av svenskregistrerade fartyg har regeringen den senaste mandatperioden jobbat hårt. Införandet av tonnagebeskattning och regelförenklingar är delar av det arbetet. Det har resulterat i att vi har lyckats vända utflaggningstrenden. Nyligen firades den 100:e inflygningen av svenskt fartyg. Flera rederier har registrerat eller är på väg att registrera fartyg i det svenska registret.
Sjöfartsverket är ett statligt affärsverk som har uppdraget att skapa framkomlighet, säkra och tillgängliggöra. Med farledsavgiften finansieras sjöfarten i Sverige. Det är Sjöfartsverket som till stora delar bestämmer avgifternas storlek. Sjöfartsverkets avgiftssystem bidrar till att säkerställa ekonomisk stabilitet i verkets ekonomi. Det möjliggör för export och import av varor och på så sätt stärker det Sveriges konkurrenskraft och ekonomi. Det finns naturligtvis anledning att fortsatt se över farledsavgifterna i gemensam dialog med sjöfartsnäringen.
Regeringen har alltså vidtagit en rad åtgärder på sjöfartsområdet som syftar till att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Det är rimligt att avgifterna följer utvecklingen. Satsningar finns med i regeringsförklaringen. Vi vill fortsätta att stärka svensk sjöfart och konkurrenskraft.
Johan Büser, riksdagsledamot (S).
[/flowy_subscriber_only]
Kommentarer
Sven Eriksson
Sjöfartsverket bör vara ett anslagsverk precis som Trafikverket. Järnvägen betalar knappast sina kostnader för infrastrukturen.
Ragnar Johansson
Jag måste fråga Johan Büser vad han menar med sin rubrik och slutkläm. ”Det är rimligt att avgifterna följer utvecklingen”?
Vilken utveckling? Regeringens satsning på sjöfarten i den nationella planen, som är några få procent av totalen? Eller utvecklingen av svenskflaggade fartyg som nu kämpat sig upp till 100 fartyg?
Menar Johan Büser att det är rimligt att sjöfarten skall betala mer eftersom branschen äntligen har fått mer vatten under kölen genom regeringens satsningar?
Tacksam för en förklaring.
Kristofer Andrén
Intressant att Johan Büser likställer trenden med ökad inflaggning som en intäkt för att vi därigenom skall få en ökad överflyttning från väg till sjö.
Den ökade inflaggningen betyder bara att svenskflaggade fartyg nu har bättre villkor att konkurrera mot andra ”flaggor” på en internationell marknad.
Kust- och inrikessjöfarten konkurrerar inte i första hand mot internationella rederier utan mot lastbilsåkerier och Järnvägoperatörer. Det är denna typ av trafik som Johan Büser själv efterfrågar och som en i princip enig politikerkår och trafikverkets ledning vill se.
Det blir, något tillspetsat, som att tro att om man satsar på fler långflygningar över atlanten med SAS skall man få mer regionalbussar mellan Kristinehamn och Göteborg.
Eftersom det inte är rimligt att tro att man skall göra trafikverket till ett affärsverk, eller att man politiskt skall höja järnvägens banavgifter med 500% (vilket eu och transportstyrelsen egentligen kräver) och införa en kilometerskatt för lastbilarna (som man har i Tyskland).
Det är då rimligt att avgifterna följer utvecklingen för konkurrensen, dvs Järnvägen och Lastbilarna.
Artikeln är stängd för fler kommentarer