[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]onias skrov. Senare kunde Sjöfartstidningen avslöja att det även fanns ett andra hål i skrovet, men som dokumentären inte berättade om. I december 2020 enades Estland, Finland och Sverige om att nya undervattensundersökningar behöver genomföras med anledning av de nya uppgifterna.

Regeringarna i Sverige och Finland har inlett en lagstiftningsprocess så att det inte ska finnas rättsliga hinder för att genomföra de undersökningar som utredningsmyndigheterna anser behövs. De föreslagna lagändringarna är tänkta att i träda i kraft den 1 juli. 

Nu meddelar Statens haverikommission att man tillsammans med den estniska utredningsmyndigheten ska genomföra en förstudie på olycksplatsen under sommaren 2021. Men den kommer främst att inriktas på att undersöka bottenförhållandena och vara en förberedelse för ytterligare undersökningar. 

Enligt ett pressmeddelande från haverikommissionen så kan en större undersökning av själva fartyget sannolikt genomföras först våren 2022. Då ska kameror användas för att med fotogrammetri dokumentera fartyget på ett sådant sätt att en tredimensionell bild med hög upplösning skapas.

Till Sveriges radios ekoredaktion säger Jonas Bäckstrand, Haverikommissionens ställföreträdande generaldirektör, att han har förståelse för om man tycker att det tar för lång tid.

– Men vi skulle i slutändan inte vara särskilt betjänta av att åka ut och sänka ner en kamera, och filma lite grann, och fortfarande inte ha svar på väsentliga frågor. Det är bättre att det här görs ordentligt, och då behöver vi också göra ett förberedelsearbete, säger Jonas Bäckstrand till Ekot.

[/flowy_subscriber_only]