Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Regelverk

Sjösäkerhetsfrågor på agendan i Åbo

En hög säkerhetsnivå kan ofrivilligt urholkas och leda till en katastrofal situation, framgick det i ett av föredragen på internationellt sjösäkerhetsseminarium i Åbo.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]erhetsseminarium i Åbo.

Under temat ”Focus on Maritme Safety” diskuterades sjösäkerhetsfrågor i Åbo den 5 juni på en konferens som arrangerades av Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral. Konferensen sammanföll med Turku Baltic Sea Days, där man under första veckan i juni på en mängd olika evenemang diskuterade ett flertal frågor som bland annat gäller miljö och hållbar utveckling inom östersjöregionen.

Aktivitet krävs hela tiden

På sjösäkerhetsseminariet påpekade riksdagsman Sauli Ahvenjärvi, teknologie doktor och tjänstledig överlärare i sjöbefälsskolan i Raumo, att en hel del nya, potentiella säkerhetshot håller på att segla upp. Ett av de allvarligaste är en ofrivillig urholkning av säkerhetskulturen.

– Vi har talat om säkerhetskultur i tiotals år och den utgör grunden för säkerhet inom sjöfarten. Olyckligtvis har vi en mänsklig tendens att vänja oss vid en viss situation. Om vår säkerhetskultur är på en god nivå och det kanske inte händer några allvarligare olyckor eller incidenter så börjar vi kanske tro att allt går bra. Vi blir kanske lite mindre på alerten med säkerhetsfrågor. Detta finns inbyggt i oss och det bör vi hela tiden komma ihåg. Om vi blir för nöjda med situationen och passiva i vår kamp mot säkerhetshot följer ett ökande antal olyckor, varnar Sauli Ahvenjärvi.

Nedskärningar

Bland andra potentiella nya hot som Sauli Ahvenjärvi nämner finns den svaga ekonomin.

– I mitt jobb som riksdagsman har jag kommit fram till att nedskärningarna inom finansieringen av den offentliga sektorn, kanske något överraskande, utgör ett allvarligt hot mot sjösäkerheten. Dessa har en djupgående samhällseffekt.

Sjöfart och sjösäkerhet drabbas genom minskade budgeter för skolning av sjöfolk.

Han säger vidare att sjöbefälsskolorna i Finland är i en väldigt svår situation eftersom 20 procent av de operativa kostnaderna ska bort inom fyra år.

– I praktiken är den enda möjligheten att reducera arbetskraftskostnaderna. Därmed reduceras också mängden av kontakttimmar med studerandena, så enkelt är det. När jag jämför antalet lektioner 1991, då jag började vid sjöbefälsskolan i Raumo, med situationen i slutet av 2010, har antalet lektioner inom vissa ämnen reducerats med hälften. Givetvis är inte budgetnedskärningar den enda orsaken, sjöfarten utvecklas och det kommer nya saker som man ska lära studerandena medan andra ämnen inte längre har samma tyngd, men vi talar ändå om en drastisk reducering.

Cyberhot

Inom automation ser Sauli Ahvenjärvi inte enbart fördelar, trots att de inverkar positivt på sjösäkerheten.

– Vi har lärt oss att vi kan öka säkerheten genom att ta i bruk automation och modern informationsteknik. Samtidigt får vi nya problem och bör varsebli att automation skapar nya typer av säkerhetsrelaterade fel och problem. Cyberhot utgör även ett reellt hot mot sjöfarten i framtiden och bör tas på allvar.

Säkrare design

Professor Dracos Vassalos, direktör för Ship Safety Research Centre vid University of Strathclyde, Scotland, talade för de fördelar som regelbaserad design innebär. I sitt föredrag fokuserade han sig på passagerarfartyg med Oasis-klassens kryssningsfartyg som exempel.

– Det finns mycket som vi kan göra redan nu och mycket mer kan göras för att drastiskt höja säkerheten på passagerarfartyg. Men varför görs det inte? Svaret är att det inte finns incitament att vidta åtgärder. Det finns ännu inget institutionaliserat sätt att kvantifiera, verifiera och tilldela kredit för många sådana förbättringar.

Utredning

Projektchef Toni Fohlin vid Gränsbevakningsväsendet i Finland presenterade den rykande färska rapporten ”Baltic Sea Maritime Incident Response Survey”, där man kartlagt hur verkligheten ser ut inom sjösäkerheten i Östersjön.

– Detta är första gången som man har dokumenterat fakta. När vi tittar på gemensamma internationella SAR-operationer är situationen inom området ganska rörigt om man ska vara ärlig. Östersjön är full av olika slag av områden som alla har olika status enligt internationella bestämmelser. Samarbete inom sjöräddningsoperationer existerar men borde utvecklas betydligt.

Toni Fohlin berättar vidare att en slutsats i rapporten är att inget östersjöland ensamt har kapacitet att hantera en stor sjöolycka.

– Alla behöver stöd från och samarbete med sina grannar. Goda nyheter är emellertid att alla länder vill samarbeta. Bilaterala avtal borde också ersättas med multilaterala avtal inom SAR. Till exempel Sverige som är i mitten av östersjöområdet behöver i dagerns läge nio bilaterala avtal för SAR.

Mer samarbete

Det som Toni Fohlin efterlyser är någon form av administrativa mekanismer för att supporta utvecklingen av samarbetet.

– Det är överraskande att det inom maritim SAR saknas ett gemensamt forum för hela östersjöområdet. Vi har verkligt bra sektorforum inom de nordiska länderna, eftersom vi har en lång samarbetstradition. Det finns förstås IMO, men detta är ett relativt litet regionalt område. Det finns emellertid forum där även Ryssland är med som även kunde omfatta SAR, som till exempel Council of the Baltic States. Vi vill inte skapa nya strukturer och grupper, det finns redan från tidigare alldeles tillräckligt många.

Bättre helhetssyn

Sjökapten Markku Mylly, direktör för EMSA, påpekade att många initiativ relaterade till maritim säkerhet har tagits i olika länder, men efterlyser en bättre helhetssyn på säkerhet.

– Då skulle vi ha möjlighet att bättre definiera var vi står och vart vi är på väg och mäta en relativ framgång i säkerhetsarbetet.

Han säger att det gjorts omkring 25 olika typer av utredningar som finansierats av EU. I tillägg till detta finns det även utredningar som har gjorts av universitet, tekniska högskolor och sjöfartsmyndigheter.

– Totalt tror jag att det finns åtminstone 50 olika typer av rapporter. Frågan är hur vi kan finna ett sätt att närma oss dem holistiskt och göra en horisontell analys av alla dessa och sedan tillsammans driva de initiativ vi har i dem. 

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]