[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]dag är instiftad av FN:s sjöfartsorganisation IMO och firas för att uppmärksamma sjöfarten och dess betydelse. I Sverige arrangeras firandet av Maritimt Forum vars verksamhetschef Carolina Kihlström var moderator för årets seminarium. 

Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson hade med sig två nyheter till sjöfartsentusiasterna i publiken. Den första nyheten är det samarbetsavtal som tecknats mellan regeringen, Svensk Sjöfart och World Maritime University i syfte att få fler svenska studenter till lärosätet.

Den andra nyheten som ministern hade med sig är att investeringsstödet för överflyttning av gods till sjöfart och järnväg nu kan träda i kraft.

– EU-kommissionen har nu till slut godkänt det här stödet som gör det lättare att räkna hem investeringar för att exempelvis öka kapaciteten och effektivisera omlastningen vid hamnar och terminaler. Detta är såklart ett mycket angeläget och glädjande besked, sa Andreas Carlson.

Temat för Världssjöfartens dag 2024 är säkerhet, vilket ministern uppmärksammade genom en tillbakablick på regelverken kring säkerhet inom sjöfarten. 1914, två år efter Titanics förlisning, antogs den ursprungliga SOLAS-konventionen.

– Säkerheten kring sjöfarten är fundamental. Utan säkra och välkonstruerade fartyg med rätt utrustning ombord, utan rätt bemanning och en utbildad besättning kan inte heller andra åtgärder som vi ser stort behov av på miljö- och klimatsidan och klimatregler uppnås, sa Andreas Carlson. 

Årets IMO-tal hölls av Transportstyrelsens generaldirektör Jonas Bjelfvenstam. Temat ”Navigating the future: Safety first” avser att belysa det internationella sjösäkerhetsarbetet.

– Man kan visserligen tycka att sjösäkerhet är något vi alltid har fokus på. Svaret är förstås att ja, det ska vi ha. Men kanske ibland behöver påminnas och sätta en extra strålkastare på vissa frågor, sa Jonas Bjelfvenstam.

God sjösäkerhet är en förutsättning för välfungerande sjöfart och internationell handel, och därför har sjösäkerhet ända från starten varit kärnan i IMO:s arbete. SOLAS-konventionen har sedan den antogs 1914 ständigt utvecklats.

– I år uppmärksammar vi att det är 50 år sedan, 1974, som ett antal stora revolutionära åtgärder beslutades för att uppdatera konventionen, sa Jonas Bjelfvenstam.

En viktig aspekt för att upprätthålla god sjösäkerhet är enligt Transportstyrelsens generaldirektör att se sjösäkerhet som en dynamisk och föränderlig process snarare än ett fast och fixt mål.

Många regeluppdateringar har kommit till följd av olyckor.

– Och lika ofta, kanske ännu oftare, är det den tekniska utvecklingen som har drivit utvecklingen framåt, sa Jonas Bjelfvenstam och gav exempel på elektroniska sjökort, säkerhetskrav för fartyg som trafikerar polarområdena och autonoma farkoster.

Han sa också att arbetet med sjöfartens klimatomställning går hand i hand med säkerhetsarbetet.

– Utvecklingen kommer att ske parallellt eftersom nya miljökrav kan leda både till möjligheter men också risker på säkerhetsområden. Det är risker där organisationerna måste hantera målkonflikter. Ett exampel på det är användningen av alternativa bränslen, elektrifiering och annan ny teknik, som är avgörande för att minska utsläpp och bekämpa klimatförändringarna. Men här följer också andra säkerhetskrav som IMO måste arbeta med att hantera i sitt regelutvecklingsarbete, sa han.

Han betonade också vikten av utbildning hos personalen ombord, för att kunna hantera ny teknik och nya regler.

– Detta måste ske parallellt för att knyta samman de tekniska kraven med behoven av utbildning, sa Jonas Bjelfvenstam.

Christina Palmén, ansvarig för frågor om säkerhet och sjöfartsskydd hos Svensk Sjöfart, talade om proaktivt sjösäkerhetsarbete genom rapporteringssystemet ForeSea. Det är ett frivilligt system som rederier använder för att dela erfarenheter om incidenter och tillbud ombord.

– Genom ForeSea kan rederier få kunskap och information och dela den med varandra i syfte att förebygga olyckor och förbättra sjösäkerheten. Ambitionen är också att utöver den obligatoriska olycksrapporteringen fånga upp de incidenter som normalt inte rapporteras till tillsynsmyndigheterna, sa Christina Palmén.

Rapporter väljs ut och skickas in av rederiernas säkerhetsansvariga. De anonymiseras, analyseras och kategoriseras i systemet och kan sedan användas för att göra säkerhetsanalyser och fatta beslut om konkreta åtgärder och förbättringar. Den som skickar in en rapport får kort därefter ett antal motsvarande händelser skickade tillbaka till sig.

– Som alltid när det gäller proaktivt sjösäkerhetsarbete är det svårt att kunna visa på vilka olyckor man undviker tack vare systemet. Det är svårt att visa statistik på olyckor som undviks, sa Christina Palmén.

Hon betonade också att säkerhet är ett område där rederier inte konkurrerar med varandra, utan istället generöst delar med sig av erfarenheter och kunskap. I dagsläget finns runt 5.000 rapporter inlagda i rapporteringssystemet.

Martin Carlsson, skeppsbyggare och projektledare på Stena Teknik, berättade om Stenas arbete med brandsäkerhet. Han tog bland annat upp elbilar och batteribränder som varit en snackis på senare tid, och det har utfärdats ett antal riktlinjer och regler på det här området. Han talade om proaktivt säkerhetsarbete och betonade att arbetet aldrig blir klart.

– Det gäller att hänga med i teknikutvecklingen. Vi tycker till exempel med elbilar att vi har nått en viss förståelsegrad och har en uppsättning åtgärder. Men man upptäcker ständigt nya områden att gräva i. Det gäller att vara proaktiv och fortsätta lära, sa Martin Carlsson.

Som flera andra under seminariet betonar han att säkerhet är ett område där rederier inte konkurrerar med varandra. Man samverkar också med myndigheter och andra aktörer.

– Om vi slår våra kloka huvuden ihop blir det bättre. Det är inte nödvändigt att vi tänker på samma sätt, men vi delar i alla fall färdriktning. Det finns ingen konflikt och motsättning i arbetet mellan redare och myndigheter, det är bra med många som ger sin input, och framför allt blir det väldigt mycket roligare. Säkerhetsarbete är allvarliga saker, men det ska vara skoj att jobba med detta, sa Martin Carlsson.

Han fortsatte:

– Vi vill vara så proaktiva vi kan och inte göra allting utifrån olyckshändelser, för då blir det stressigt och helt enkelt sämre. Skarpa händelser kan skapa motivation, men vi får försöka skapa den i förväg på annat sätt. 

Monica Lundh, sjöingenjör och forskare på Chalmers, berättade om del två i ett forskningsprojekt som gjorts i samarbete med Föreningen Svensk Sjöfart, där man tittat på supportfunktioner kring ny teknik ombord.

Forskarna Susanne Stenberg och Håkan Burden från Rise berättade tillsammans med Carl Petersson från företaget Zeam om sitt pågående projekt Pluz, där de tittar på regelverk kring fjärropererade passagerarfartyg. Flera tester har gjorts med Zeams färja Estelle i Stockholm.

Mikael Johansson från DNV pratade om framtidens bränslen och presenterade spaningar från DNV:s senaste Maritime Forecast-rapport. K Mikael Johansson visade grafer och sa att om sjöfarten med enbart biobränsle ska möta regelkraven från IMO och EU fram till 2030, så kommer branschen behöva i stort sett 100 procent av den totala kapaciteten biobränsle som finns tillgänglig. Detta samtidigt som sjöfarten står för tre procent av de totala utsläppen.

– Det låter verkligen som en utmaning. Man kan gissa att det finns andra som också står i den kön, och då är frågan vem som står först. Det här är en realitet som man måste förhålla sig till, sa Mikael Johansson.

Enligt DNV kommer därför energieffektivisering att spela en avgörande roll.

– Hade någon frågat mig för några år sedan hade jag sagt att omställningen löses genom att byta bränsle. Men vi inser mer och mer att det inte är möjligt. Det kommer vara oerhört viktigt för sjöfarten att verkligen jobba med energieffektivitet och minska sin energiförbrukning så mycket det bara går, sa han. 

Joanne Ellis från Rise talade om säkerhet och alternativa bränslen, och Per Olovsson från Cavotec pratade om säkerhet ur ett marinteknikföretags perspektiv. Han tog bland annat upp säkerhet kring förtöjning och slog ett slag för företagets vakuumteknik för förtöjning utan trossar.

Två panelsamtal hölls också under eftermiddagen. Riksdagspolitikerna Johanna Rantsi (M), Gunilla Svantorp (S) och Jimmy Ståhl (SD) diskuterade hur vi skapar en säker och hållbar maritim näring för framtiden och var överens om det mesta. Johanna Boijer Svanström, informationsdirektör på Viking Line, Jörgen X Karlsson, Sverigechef på ABB, Lennart Runnegård Jonson, vd för Sjöbefälsföreningen och Magdalena Fager Lindgren, HR-chef på Mälarhamnar gav i ett avslutande panelsamtal sina respektive perspektiv på temat miljö och säkerhet i praktiken.

[/flowy_subscriber_only]