[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

På uppdrag av Sjöfartsverket transporterade ett entreprenadföretag sten från Lilla Edet till en plats strax söder om Trollhätte kanal i syfte att förstärka erosionsskyddet i Göta älv.

Bogserbåten drogs med

Händelsen ägde rum i början av november 2015 och transporten skedde med en pråm som skjutbogserades av den mindre bogserbåten Öring. Efter ett par timmars transport norrut tilltog motströmmen och pråmen, som hade viss slagsida redan vid avgången, fick ökad slagsida så att vatten sköljdes upp på däck. Slagsidan ökade sedan ytterligare och befälhavaren på Öring försökte koppla loss pråmen som slog runt och eftersom ekipaget fortfarande var hopkopplat vreds även bogserbåten ner under vattnet och sjönk. Besättningen, bestående av befälhavare och däcksman, fick överge båten och själva ta sig upp på land.

Hjärnblödning

Befälhavaren fick ett slag i huvudet när han tog sig ut från styrhytten och fördes sedan till sjukhus där en mindre hjärnblödning konstaterades. Han kunde lämna sjukhuset dagen efter. 

Statens haverikommission konstaterar i rapporten, som publicerades i slutet av oktober, att orsaken till olyckan var att pråmen var lastad så att den dynamiska stabiliteten nästan var obefintlig och därför extra känslig för det strömmande vattnet. ”Samverkan mellan vatten på pråmens däck, viss lastförskjutning och slack av ena kopplingsvajern bidrog till att den positiva reststabiliteten inte var tillräcklig för att upprätthålla en positiv stabilitet för pråmen”, går det att läsa i rapporten. 

Kräver ingen tillsyn

Bidragande var också att pråmen inte var försedd med lastmärken för maximal lastkondition och att bogserbåten inte var utrustad med snabbutlösning för kopplingsvajrarna. Sikten från styrhytten var också begränsad vid bogseringen. Ytterligare en orsak, enligt Statens haverikommission, är att den här typen av mindre pråmar varken kräver tillsyn eller certifiering. Lastens vikt vid tillfället var 97 ton. Men skulle man följa Transportstyrelsens allmänna stabilitetskriterier – vilket alltså inte krävs – skulle maxlasten legat på 79,6 ton.

Uppblåsbar räddningsväst

Man är också kritisk till att bogserbåten var utrustad med uppblåsbara räddningsvästar. Befälhavaren tog på sig räddningsvästen inne i styrhytten vid olyckstillfället och fastnade sedan i en lucka vid evakueringen, något som enligt Statens haverikommissionen sannolikt inte hade hänt om man använt en ej uppblåsbar variant. Man påpekar också att dessa uppblåsbara räddningsvästar även kräver kontinuerlig tillsyn och underhåll och fungerar sämre vid kallt klimat. Hur dessa uppblåsbara räddningsvästar fungerar är något som Transportstyrelsen bör informera sjöfartsbranschen om, anser Statens haverikommission.

40-tal olyckor

Haverikommissionen rekommenderar entreprenören att förse pråmarna med synliga lastmärken för maxlast och att utbilda ombordanställda om vad som gäller vid säker lastning av pråmar. Man tycker också att Näringsdepartementet ska skynda på arbetet med promemorian Regelförenkling för sjöfarten och att den även ska omfatta tillsynskrav för pråmar utan styrinrättning.

Enligt Transportstyrelsen har det under de senaste tio åren skett ett 40-tal olyckor som på olika sätt rör bogserfartyg, pråmar och bogseruppdrag.

[/flowy_subscriber_only]