[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Sjöfarten på Göta älv ska fungera med så få hinder som möjligt. Därför måste sjöfartens intressen vara väl tillgodosedda för att vi ska kunna ställa oss bakom ett avtal, säger Ove Eriksson, direktör för affärsavdelningen på Sjöfartsverket.

För ungefär två år sedan beslutade trafiknämnden i Göteborgs Stad att den nya bron över Göta Älv, som ska ersätta den nuvarande bron som färdigställdes 1939, ska få en segelfri höjd på 13 meter. I december i fjol cementerades beslutet ytterligare då vinnaren av arkitekttävlingen om en lågbro presenterades.

Den främsta orsaken till att Göteborgspolitikerna vill ha det lägre broalternativet är att man därigenom får kortare påfartsramper och kan frigöra attraktiv yta för infrastruktur, kontor och bostäder. 

Ärendet avgörs i år

Men Sjöfartsverkets utgångspunkt är att brohöjden över Göta älv ska vara oförändrad jämfört med nuvarande förhållanden. Ärendet med bron ligger för närvarande på Mark- och miljödomstolens bord för avgörande någon gång under året.

2009 avgjorde Miljööverdomstolen att en låg gång- och cykelbro i Göteborg inte var tillåtlig eftersom den hade för negativa konsekvenser för riksintresset Göta älv och sjöfarten på den. Även den gången sa Sjöfartsverket nej till den föreslagna bron. 

– Vi har sökt samarbete med övriga aktörer för att skapa bästa möjliga förutsättningar för samtliga inblandade parter. Därför har vi kommit en bra bit på väg i arbetet med ett gemensamt avtal, men enligt vår uppfattning är det inte tillräckligt i dagsläget ur sjöfartens perspektiv, säger Ove Eriksson.

Lång livslängd

Enligt Ove Eriksson vill Sjöfartsverket ha en diskussion med Göteborgs Stad för att kunna lösa frågan, och då gäller det inte bara själva brohöjden utan även omfattningen av antalet broöppningar, hur valet av lyftbro kommer att påverka sjöfarten och risken för ytterligare restriktioner för sjöfarten i framtiden och i vilken omfattning broöppningarna stör landtrafiken (buss- och spårvagnstrafik och bilister).

– Den föreslagna bron har en beräknad livslängd på 100 år. Därför måste vi även ha den framtida sjöfartens behov i åtanke i den fortsatta dialogen med övriga parter.

Planprocessen fortsätter

Men frågan är egentligen hur villigt Göteborgs Stad är att ändra på den planerade brohöjden.

 – Jag lyssnar jättegärna på förslag men jag tänker inte avbryta någon planprocess nu, det kan jag säga, sa Johan Nyhus (S), ordförande i Trafiknämnden i Göteborg, i en debatt arrangerad av Swedocean i februari i år, och fortsatte:

– Det kommer ofta folk till mig och visar idéer på tunnlar, klaffbroar och allt vad det är och jag lyssnar gärna. Jag tycker att det är roligt men jag har ännu inte sett någon som är så väl underbyggd som det alternativ vi har. Visa mig gärna den lösning med en 19 meter hög bro som inte tar mer plats.

[/flowy_subscriber_only]