[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Sjöfartsstödet kom till 1996 för att underlätta för rederier med svenskregistrerade fartyg att anställa svensk personal. I takt med att antalet stödberättigade rederier minskat och nu är nere i 37 stycken med sammanlagt 107 fartyg, har det genomsnittliga beloppet per rederi ökat från cirka fem miljoner kronor årligen till 32 miljoner kronor 2013. Allt enligt den nya rapporten ”Sjöfartsstödets effekter 2013” från Trafikanalys.

Trots att sjöfartsstödet har ökat per rederi, har antalet ombordanställda svenska medborgare kontinuerligt minskat, i de rederier som under de senaste tio åren fått sjöfartsstöd. 2002 hade rederierna 10.012 svenskar anställda, men år 2012 hade antalet minskat med knappt 23 procent till 7.470 stycken.

Färre anställda

Från om med 2013 har dock statistiken ändrats till att ta hänsyn till antalet sjödagar och visa det genomsnittliga antalet ombordanställda per dag, vilket dock inte förändrar den nedåtgående trenden.

Enligt statistiken minskade antalet ombordanställda svenska medborgare per sjödag med drygt 14 procent, från i genomsnitt 3.078 personer per dag under 2010, till 2.638 per sjödag under 2013.

Även det genomsnittliga antalet befälhavare minskade med drygt 21 procent, från 246 per sjödag under 2010 till 194 per sjödag 2013.

Ändå ökar omsättningen

Trots det ökade de 37 svenska rederierna som mottog sjöfartsstöd under 2013 sin omsättning med i genomsnitt fyra procent, till knappt 43 miljarder kronor.  

Sett till nettoomsättningen har sjöfartsstödet störst betydelse för managementbolagen. År 2012 utgjorde stödet 27 procent av bolagens totala nettoomsättning och ökade 2013 till hela 50 procent. Trots det, eller kanske just därför, minskade managementbolagens sammanlagda nettoomsättning från drygt 800 miljoner kronor 2012 till knappt 300 miljoner kronor 2013.

Sjöfartsstödets andel av storrederiernas nettoomsättning utgjorde däremot endast 1,6 procent under 2013.

För de stödberättigade rederierna som helhet minskade sjöfartsstödets andel av nettoomsättningen något, från fyra procent 2012 till 3,4 procent 2013. Den sammanlagda nettoomsättningen uppgick till knappt 43 miljarder kronor 2013.

Minus 13 procent

Låter man vinstmarginalen vara ett mått på lönsamheten är siffrorna positiva inom alla rederinäringens segment. Den sammanlagda vinstmarginalens medianvärde ökade till 2,1 procent jämfört med 0,3 år 2012 – men då är sjöfartsstödet inkluderat. Räknar man bort det har vinstmarginalens medianvärde i stället minskat med 13 procent jämfört med 2012.

Delar man upp vinstmarginalen per segment, sjöfartsstödet borträknat, är det bara storrederierna som uppvisar positiva siffror med 5,8 procents ökning jämfört med 2012.

Tufft för managementbolagen

Räknar man i stället lönsamheten i årets resultat efter finansnetto har rederinäringen även då förbättrat sin lönsamhet. Men branschen lever under mycket olika villkor, varför statistiken måste delas upp på segment.

Till exempel ligger managementbolagens resultat efter finansnetto på minus en procent.  

Torrlastsegmentet uppvisar i stället en motsatt trend och gjorde ett nollresultat efter finansnetto 2013, jämfört med en förlust på fem miljoner kronor 2012.

Fakta om stödet

Sjöfartsstödet motsvarar sjömännens skatt på sjöinkomst, samt kostnader för arbetsgivaravgiften och allmän löneavgift. När det gäller sjömän anställda för arbete ombord på fartyg som bedriver regelbunden persontransport mellan europeiska hamnar lämnas sjöfartsstöd endast i fråga om medborgare i EU och Europeiska Ekonomiska Samarbetsrådet (EES). Detsamma gäller sjömän anställda på ropax-fartyg.

Sjöfartsstöd får även lämnas för anställda på last- och passagerarfartyg som använd i inrikestrafik om trafiken är upphandlad av staten.

[/flowy_subscriber_only]