Sjöfarten måste synas mer

Det vimlar av kopplingar till sjöfarten i det svenska språket. Men få känner till sjöfartens betydelse för landets utveckling då och nu.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]s utveckling då och nu.

”Göteborg är på väg att lida skeppsbrott.” ”När alla barn som föds i Göteborg vet att de också kan bli kommunalråd, då är vi i hamn.” 

Detta är den inledande meningen och den avslutande i en i och för sig tänkvärd insändare i GP om Göteborgs korruptionsproblem och utanförskap, men texten kan ge ytterligare reflektioner än de innehållet egentligen syftar till. 

Sjöfarten är väl förankrad i det svenska språket. Ett framgångsrikt projekt kan ha vind i seglen men om något oförutsett inträffar har det gått på en mina. Då gäller det att rida ut stormen så kanske man går iland med uppgiften. Innan projektet sjösattes fick verksamheten dock trimmas för att alla inblandande skulle kunna arbeta för full maskin. Man vill ju inte sacka efter …

Så kan man hålla på länge och väl. Sjöfarten är alltså en del av vårt språk, vårt arv och har genom alla tider haft en grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen. Betydelsen är inte mindre nu, varken som ett globalt verkande transportslag eller som nationell näring och samhällssektor.

Två andra sektorer som är av stor betydelse för Sverige och som under en tid har tilldragit sig mycket uppmärksamhet i media och på de politiska arenorna är fordonsindustrin och försvarsindustrin. Fordonsindustrin sysselsätter cirka 125 000 personer, varav 85 000 i underleverantörsleden och omsätter 175–180 miljarder kronor. 

Det är en näring som bidrar till exporten, den tekniska utvecklingen och den bidrar positivt till det svenska varumärket i utlandet. Det är en näring som berör den svenska allmänheten, och som får mycket gehör från politiskt håll. Försvarsindustrin sysselsätter cirka 100 000 personer varav runt 70 000 i underleverantörsföretag och omsätter över 60 miljarder kronor. Denna näring är högteknologisk, starkt exportfokuserad och bidrar i hög grad till att Sverige kan säkra vårt nationella oberoende. Sjöfartssektorn sysselsätter cirka drygt 110 000 personer, varav 95 000 i underleverantörsleden och omsätter över 200 miljarder kronor. 

Det här är en grov jämförelse som sannolikt inte skulle mötas med acklamation i vetenskapliga kretsar, och det är självfallet
närmast omöjligt att försöka vikta näringar i förhållande till varandra för att försöka avgöra vilken som är viktigast för Sverige. Generellt får man väl säga att alla är viktiga så länge de bidrar positivt till vår samhällsutveckling. Det man kan slå fast är dock att utan sjöfarten skulle varken fordons- eller försvarsindustrin existera.

Sjöfarten är den verkliga basnäringen och grunden för den svenska utvecklingen och för vårt välstånd. Detta vet de närmast sörjande, men inte många andra. Det har sagts att tar man en åra på axeln i Göteborg och knallar österut så hinner man inte längre än till Borås innan folk undrar vad det är man bär på.

Det gör också att sjöfarten som samhällssektor inte får något genomslag i media. En återigen ovetenskaplig jämförelse men som ändå kan vara värd att fundera över är en sökning på en av de största Stockholmstidningarnas hemsida. Söker man på ordet ”försvarsindustri” får man 92 träffar. ”Fordonsindustri” ger 111 träffar. ”Sjöfartsnäring” ger noll träffar.

Jämfört med de andra transportslagen har väg och järnväg lyckats betydligt bättre i opinionsarbetet eftersom deras verksamhet finns i människors vardag. Det gör ju sjöfarten också, och i vissa avseenden i betydligt större utsträckning än de andra, men det är ett transportslag och en näring som inte syns.

Sjöfartens företrädare och organisationer lägger mycket krut på att försöka övertyga politiker om behovet av att stärka sjöfartspolitiken ur både närings- som transportsynpunkt. Vi vet att Sverige mår bra av en växande rederinäring och ett bättre utnyttjande av sjötransporter, längs kusten och ut i världen.

Men utan stöd hos väljare och skattebetalare kommer man ingenstans. Utan opinion rör sig varken politiker eller massmedia. Det borde styra sjöfartens informationsarbete framöver. Målet måste vara att sjöfarten åter tar plats i folkhemmet.

Sjöfarten kommer att få de förutsättningar den behöver – den dag som allmänheten kräver det.

[/flowy_subscriber_only]

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]