[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]tseminarium i Göteborg.

Tema för Föreningen Svensk Sjöfarts höstmöte den 15 november 2018 var att nå framgång med en hållbar sjöfartssektor i en föränderlig värld. I anslutning till höstmötet arrangerades även ett öppet höstseminarium som inleddes med en lägesbeskrivning av Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart.

– Efter att sjöfartssektorn under många år har kämpat i en uppförsbacke så kan vi konstatera att det händer en hel del nu. Jag skulle våga påstå att vi befinner oss i någon form av spiral där branschen indikerar ett behov och vi får en politisk leverans och en praktisk leverans.

”Tonnageskatt 2.0”

Som ett exempel på detta nämner han tonnageskatten.

– Till slut så fick vi den även i Sverige. Vi fick en politisk leverans genom att vi fick ett tonnageskattesystem. Vi har även fått en praktisk leverans genom att vi på tre ansökningsomgångar har sett att det hela tiden har kommit in fler och fler som har sökt möjligheterna att använda sig av tonnageskattesystemet. När vi har fått den praktiska leveransen har vi snurrat första varvet i spiralen och då uppstår tanken att vi faktiskt kan göra det lite smartare och förfina systemet. Det vi arbetar med nu från föreningens sida är bland annat ”Tonnageskatt 2.0”, där vi vill skruva på det här systemet och få till ännu mer nytta för Sverige och en ännu mer aktiv sjöfartssektor.

När Rikard Engström blickar framåt ser han några stora frågetecken.

– Det gäller framför allt Sjöfartsverkets förutsättningar för att agera mot ett mer hållbart transportsystem och hur ska vi kunna tillvarata den resurs som sjöfarten faktiskt utgör i samhället.

Omvärldsbevakning

Christopher Pålsson från Lloyd’s List Consulting, Maritime Intelligence, serverade åhörarna en omvärldsbevakning. Han konstaterade att energitransporter kommer att ha en avgörande betydelse för den globala sjöfarten i flera decennier framåt.

– Energikonsumtionen förväntas öka i åtminstone 15 till 20 år. Mycket av elproduktionen i världen sker fortfarande med kol och den fortsätter att öka ett tag till i Kina. Vad gäller olja, där tillväxten kommer att avta och efterfrågan kommer att plana ut, innebär det att investeringen i nya fartyg blir mer för ersättning än expansion. Containeriseringspotentialen kommer att fortsätta ett antal år till. För första gången på 15 år har det varit återhållsamhet på orderingången på torrbulksidan.

På kortsjösidan säger Christopher Pålsson att ersättningsbeteendet redan är ganska etablerat.

– Det är ganska mycket aktivitet relativt sett på roro-sidan. Man satsar på större och effektivare fartyg.

Mörka moln

– Om vi ska blicka mot framtiden så är det väldigt lätt att fastna i en massa mörka moln som hopar sig, sade Christopher Pålsson.

Ett av de mörka moln han nämnde var Brexit. Till exempel gränskontroller av lastbilstrafiken i Dover blir ingen enkel fråga att lösa.

– Där passerar 2,6 miljoner lastbilar och trailers varje år. Det är 300 i timmen om vi kör i snitt 365 dagar och 24 timmar. Man har räknat ut att om varje trailer och lastbil ska stå två minuter längre så har det inom ett dygn byggts en kö på 32 kilometer. Den utmaningen väntar runt dörren om man inte får till en bra lösning.

Intressanta elektrobränslen

Maria Grahn, forskare på Chalmers, jobbar med energisystemanalys, och talade om framtidens bränslen på kort och lång sikt.

– El är en jättefin energibärare. Använd så mycket el som möjligt i transportsektorn. Komplettera med biodrivmedel och lättare bränslen till den långväga sjöfarten. Sortera och begränsa resurserna och försök styra dem mot de transportslag där de gör mest nytta och är svårast att ersätta med någonting annat.

Hon anser vidare att elektrobränslen skulle kunna vara intressanta för sjöfarten. Elektrobränslen är ett samlingsnamn på kolhaltiga bränslen som tillverkas genom att man splittrar upp vatten i vätgas och syrgas med hjälp av el och sedan blandar vätgasen med koldioxid. Genom att utsätta blandningen för olika tryck, temperatur och katalys kan man få fram olika typer av slutprodukter som metanol eller metan. Dessa kan i sin tur färdigställas vidare till bensin och diesel.

EU-projekt

På seminariet berättade Maria Grahn om EU-projektet HyMethShip med elektrometanol för fartyg.

– Vi startar från elektrometanol som kan driva fartyget. En reformer gör om metanolen tillbaka till vätgas igen. Man klarar alltså utmaningen med tankinfrastrukturen och ha med sig vätgas. Då kan man sortera ut koldioxiden och köra motorn på vätgas. Koldioxiden lagras i flytande form i en tank ombord.

I hamn töms tanken och koldioxiden används för att producera ny elektrometanol.

– Så går kolatomerna runt i detta system. Det kommer inte ut någon koldioxid i atmosfären och man har löst problemet med vätgaslagringen i fartyget. 

Underutnyttjad resurs

I en paneldiskussion med riksdagspolitikerna Emma Berginger (MP), Hampus Hagman (KD) och Rickard Nordin (C) rådde enighet om sjöfartens potential och betydelse för en hållbar framtida utveckling inom transportsektorn.

– Jag tror att sjöfarten kommer att ha en väldigt viktig roll i den omställning som vi behöver se på transportområdet. Sjöfarten har god potential i att vara miljöinriktad och vara en lösning på hur vi ska transportera mycket gods och många människor på ett energieffektivt sätt. Den är en underutnyttjad resurs, sade Emma Berginger.

Ny miljöteknik

Rickard Nordin gav de svenska redarna beröm för att de är snabba på att implementera ny miljöteknik.

– Rätt många av er som sitter i det här rummet har redan påbörjat resan. Det finns otroligt mycket ny och spännande teknik inte minst i Sverige.

Han upplever också att politiken inte riktigt har hängt med.

– Sjöfarten har seglat lite under radarn och inte riktigt funnits med i diskussionen. När vi pratar klimatfrågor blir det väldigt mycket landbaserade transporter och flyg. Sjöfarten finns aldrig riktigt med och det tycker jag att är en stor politisk brist, inte minst eftersom jag upplever att svensk sjöfart har drivit på internationellt. Vi i politiken behöver också hjälpa till och det upplever jag kanske att vi inte har gjort tillräckligt bra de senaste åren.

Höjningen av sjöfartens avgifter fick åtminstone inte i detta forum något stöd.

– Farledsavgifterna till exempel styr inte miljömässigt. Det finns riktigt mycket från politiken som vi kan leverera också för att hjälpa er. De som är miljöbäst måste ha en fördel. Hur Sjöfartsverket ser på saker och ting för tillfället är kanske inte helt optimalt, så där finns det rätt mycket som politiken borde göra, sade Rickard Nordin. 

”Bisarrt”

Hampus Hagman var av samma åsikt:

– Kritiken av farledsavgifterna är helt rimlig. Det är faktiskt bisarrt att det är som det är. Att gynna dem som går före är helt självklart. Alliansen presenterade i somras ett miljöpolitiskt program och där var just att gynna de som går före i alla sektorer. Jag har faktiskt lagt en enskild motion under motionstiden om att utreda hur Sjöfartsverket och också Luftfartsverket kan gå in i Trafikverket. Jag tycker att det finns all anledning att vara starkt kritisk mot den nuvarande konstruktionen.

Biobränslen

Emma Berginger betonade biobränslenas potential.

– Biobränslen kan användas till väldigt mycket i den här omställningen. Det är fler trafikslag som intecknar biobränslen. Samtidigt vet jag att vi har en begränsad mängd biomassa. Vi måste se hur vi kan effektivisera transporterna och då tror jag att sjöfarten är en väldigt viktig aktör.

Om fyra år

De tre panelisterna fick även berätta vad de hoppas ha åstadkommit för sjöfarten om fyra år.

– Det handlar om både en omställning av den befintliga sjöfarten men också att utöka dess andel av transporterna, sade Emma Berginger. 

– Jag spänner bågen högt. Jag skulle önska att Sjöfartsverkets verksamhet går in i Trafikverket. Jag skulle önska att ”Tonnageskatten 2.0” blir enklare och tillgängligt för fler. Jag skulle önska att vi får till ett sjöfartsråd också i Sverige, sade Hampus Hagman.

– Vi borde se till att farledsavgifterna faktiskt blir miljöstyrande på riktigt. Vi borde se till att sjöfarten också finns med i alla diskussioner, för jag tycker att sjöfarten har levererat betydligt bättre an vad flyget har gjort till exempel internationellt med regelverk och annat. Sjöfartsverket behöver åtminstone få tydligare styrning politiskt och vi från politiken måste få med sjöfarten som det transportslag den är. Vi pratar alldeles för mycket om bara bil och tåg och flyg och så glömmer vi sjöfarten, sade Rickard Nordin.

Nya affärsmodeller

Seminariet avslutades med att Gunilla Östberg, författare och konsult, föreläste under rubriken ”Hållbarhet och omställning i praktiken – hållbara innovationer och nya affärsmodeller”.

[/flowy_subscriber_only]