Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Miljö | Säkerhet

Sjöfart – en svensk livsnerv

Sverige har många innovativa redare som satsar på ny teknik inom säkerhet och miljö.

En gång var Sverige en verklig stormakt på haven. Exempelvis i slutet av år 1955 intog Sverige tionde plats på listan över de största sjöfartsnationerna i världen.

Just nu verkar den svenska handelsflottans fornstora dagar vara mycket avlägsna. Antalet svenskflaggade havsgående handelsfartyg är mindre än någonsin i modern tid. Men det finns fortfarande inom flera sektorer ett sjöfartskunnande i Sverige som hör till världseliten.

Kärnan i den svenska handelsflottan utgörs i dagens läge av bil- och passagerarfärjor samt produkttankfartyg, men det finns även ett starkt kunnande inom torrlasttransporter och offshoreverksamhet.

Landsvägen till sjöss

Trots att Sverige har fast förbindelse till kontinenten via Malmö och Köpenhamn utgör färjorna den viktigaste länken för transporter av passagerare och fordon mellan Sverige och grannländerna.

Färjorna är kombinerade last- och passagerarfartyg. På sina bildäck transporterar de förutom personbilar och bussar även ett stort antal fordon lastade med export- och importgods.

Det är främst högvärdigt gods på lastbil och kräver snabba och flexibla transporter som utnyttjar färjetrafikens frekventa och snabba förbindelser. En del färjor har också däck för järnvägsvagnar, dessa går i trafik mellan Skåne och Tyskland respektive Polen.

Den svenskägda färjeflottan är huvudsakligen sysselsatt på Kattegatt och Östersjön, men Stena Line, som är ett av världens största färjerederier, har även linjer i vattnen kring Brittiska öarna.

En del av de svenskflaggade färjorna ägs av utländska rederier – i första hand baserade i Finland eller på Åland (Finnlines, Viking Line, Eckerö Linjen och Birka Cruises). Estniska Tallink opererar ett par färjor under svensk flagg i trafik för Silja Line och tyska TT-Line har en del av sin flotta registrerad i Sverige.

Miljömedvetna tankredare

Svenska rederier är betydande aktörer inom tanksjöfarten. Tankfartyg används dels för transport av råolja till raffinaderierna, dels för distribution av färdiga petroleumprodukter eller kemikalier. Vanligtvis används olika fartyg för dessa uppgifter.

Generellt är råoljetankfartygen betydligt större än produkt- och kemikalietankfartygen. Det är tankfartygen som håller igång vägtrafiken i Sverige. De importerar råolja och distribuerar eldningsolja och bränslen för fordon och fartyg från raffinaderier i Sverige och utlandet. Utan denna omfattande kusttrafik med oljeprodukter skulle det finnas betydligt fler tankbilar på landsvägarna. Ett enda normalstort produkttankfartyg transporterar samma mängd last som närmare 500 tankbilar.

Sverige hade tidigare en betydande flotta av stora tankfartyg, men numera finns endast ett fåtal sådana rederier kvar. Störst är Stena Bulk och Concordia Maritime inom Stenasfären som hör till de ledande i världen. De arbetar även aktivt med nya och innovativa fartygstyper med en minskad miljöpåverkan ett världsledande säkerhetstänkande.

En stor del av den svenska produkttankfartygsflottan kontrolleras från Göteborgs skärgård. Donsö stod tidigare som hemmahamn på många produkttankfartyg, numera har en växande del av Donsöflottan registrerats i Danmark, Norge eller på Färöarna på grund av den njugga svenska sjöfartspolitiken.

Även inom produkttanksektorn står säkerhets- och miljötänkandet högst på agendan. Ett svenskt rederi, Tarbit Shipping, har till exempel konverterat produkttankfartyget Bit Viking till det första i sitt slag i världen som använder LNG som bränsle. Donsötank ingår i ett konsortium som planerar att bygga en LNG-tankbåt och Sirius Rederi deltar i ett projekt för att utveckla ett nollutsläppsfartyg.

Andra betydande svenska rederier inom segmentet produkttank är exempelvis Ektank, Furetank, Gotlandsbolaget, Stoc Tankers, Tärntank, Wisby Tankers, Veritas Tankers och Älvtank. Det finns även ett antal rederier som är specialiserade på bunkerbåtar – mindre produkttankfartyg som levererar bränsle till andra fartyg.

Roro för rullande gods

Roro (roll on-roll off) är ursprungligen en svensk idé. Fortfarande har Sverige en av världens största flottor av roro-fartyg. Roro-fartygen är företrädelsevis sysselsatta inom så kallad närsjöfart på Nordsjön och Östersjön. De går i linjetrafik i ett trafiksystem för värdefullt gods som kompletteras av färjorna. Den svenska skogsindustrin skeppar en stor del av sitt papper med roro-fartyg till Storbritannien och europeiska kontinenten.

Ett specialsegment inom roro är bilsjöfart, som sysselsätter fartyg med kapacitet för upp till 8 000 personbilar. Det är med sådana som alla fabrisknya fordon som produceras i andra världsdelar anländer till Europa. En av de största aktörerna och innovatörerna inom denna sektor är Wallenius Wilhelmsen.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.