Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Miljö | Passagerarsjöfart

Säkrare skärgård – men svårt att ruttoptimera

Ett projekt finansierat av Trafikverket har sjömätt 20 kvadratkilometer i Göteborgs södra skärgård vilket har förbättrat sjösäkerheten. Däremot saknades indata för att kunna effektivisera den sjöburna kollektivtrafiken som var tanken, skriver Lighthouse.
Projektet Oskar som påbörjades i juni 2020 står för ”optimering av sjöburen kollektivtrafik och annan regelbunden trafik” och handlar om att utveckla rutterna i skärgården, skriver Lighthouse i ett pressmeddelande. Inom projektet, som finansierades av Trafikverket, har 20 kvadratkilometer i Göteborgs södra skärgård sjömätts.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] –>

Projektet Oskar som påbörjades i juni 2020 står för ”optimering av sjöburen kollektivtrafik och annan regelbunden trafik” och handlar om att utveckla rutterna i skärgården, skriver Lighthouse i ett pressmeddelande. Inom projektet, som finansierades av Trafikverket, har 20 kvadratkilometer i Göteborgs södra skärgård sjömätts.

– Projektet är en spin off på ett tidigare projekt, Adapt, där vi tittade på hur man kunde optimera kollektivtrafikens rutter i Stockholms skärgård. Vi gjorde sjömätningar och samarbetade bland annat med Waxholmsbolaget som drev kollektivtrafiken och som bistod med detaljerad information, till exempel om sina passagerarflöden. Tanken med Oskar-projektet var att med hjälp av sådana data ta fram kraftigare modeller som i förväg kan användas för att se var behoven är som störst innan man börjar sjömäta. Sjömätning är en dyr process och på sätt skulle man kunna säkerställa att den görs där den är samhällsekonomiskt lönsam, säger Linda Blied på Sjöfartsverket som lett projektet som skett i samarbete med Linköpings universitet och VTI, i pressmeddelandet.

I projektet, som hade en budget på 10,7 miljoner kronor, har man också tagit fram en modell för sjömätning som kan uppskatta djup utifrån AIS-data och den befintliga djupdata som finns. När det gäller att använda den för att optimera rutter och avgångar för kollektivtrafiken i Göteborgs skärgård har det dock gått sämre.

– Vi hade väl lite grand tagit för givet att vi också på Västkusten skulle få samma detaljerade information som vi fick av Waxholmsbolaget, men den har inte funnits tillgänglig. Så vi har byggt en modell som tyvärr inte har kunnat verifieras, eftersom det inte finns några indata. Förhoppningsvis blir det möjligt framöver, säger Linda Blied.

Trots att man inte kunnat säga något om hur kollektivtrafiken i Göteborgs skärgård kan optimeras så har projektet ändå gett en hel del, tycker Linda Blied.

– För det första är ju sjömätningarna som gjorts på en yta omkring 20 kvadratkilometer något konkret som kommer ut i sjökort. Dessutom kunde vi identifiera fem platser där säkerhetsrisken var så påtaglig att mätresultatet publicerades omedelbart i en så kallad Ufs-notis (Underrättelse för sjöfarande). Vi hittade också ställen med såväl större som mindre djup än vad som tidigare var känt. Framför allt hoppas vi på att våra mätdata från det grunda sundet mellan Asperö och Köpstadsö kan påverka planeringen av kollektivtrafikens rutter framöver. Idag går man huvudsakligen runt sundet, men enligt våra preliminära resultat bör de fartyg man kör med idag som är lite mindre djupgående kunna gå igenom där.

En annan konkret nytta med projektet har varit att man kunnat testa den nya autonoma mätenheten Skräddaren som främst ska användas på grunt vatten upp till tre meter. Tidigare har det till exempel inte varit möjligt att mäta det grunda Asperösundet mellan Brännö och Asperö som nyttjas av sjöfarande med god lokalkännedom.

– Det visade sig vara alldeles för grunt att köra färjor där, säger Linda Blied.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]