I juni 2021 väckte tyska pråmfartyget Emelie Deymann stor uppståndelse när en ny containerpendel mellan Västerås och Stockholm Norvik invigdes, men det blev bara en resa.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Inlandssjöfart | Reportage

Så vill politikerna få igång vattenvägarna

Se över lotskravet, avgifterna och förenkla regelverket. Det är några av frågorna som politikerna i riksdagens trafikutskott lyfter fram för att få fart på trafiken på Sveriges inre vattenvägar.
Samtliga artiklar i reportageserien: Drömmen om vattenvägenJehander 1 har ersatt lastbilar i över 50 årLotsavgiften är en tröskelLyckat exempel med sophantering i GöteborgSå vill politikerna få igång vattenvägarnaVill bygga ut inre vattenväg till UddevallaI Belgien körs pråmfartyg helt autonomtAnalys: Sverige måste börja våga

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]Drömmen om vattenvägen
Jehander 1 har ersatt lastbilar i över 50 år
Lotsavgiften är en tröskel
Lyckat exempel med sophantering i Göteborg
Så vill politikerna få igång vattenvägarna
Vill bygga ut inre vattenväg till Uddevalla
I Belgien körs pråmfartyg helt autonomt
Analys: Sverige måste börja våga

Tio år har gått sedan Sverige införde EU-reglerna om inre vattenvägar, vilket öppnade för pråmfartyg på Göta älv, Vänern och Mälaren.

Sedan dess har det enbart gjorts ett försök att starta regelbunden frakttrafik på de inre vattenvägarna, det i form av containerpendeln mellan Stockholm Norvik och Västerås sommaren 2021. Men det blev bara en resa för Emelie Deymann från tyska Reederei Deymann.

Emelie Deymann i Mälaren sommaren 2021. Foto: Christopher Kullenberg Rothvall

I en enkät har Sjöfartstidningen ställt en fråga till politikerna i Trafikutskottet kring vad som behöver göras för att få fart på trafiken på Sveriges inre vattenvägar. Av de 17 ledamöterna svarade 6 på Sjöfartstidningens fråga, vilka representerar fem olika partier, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Mattias Ottosson (S) tycker att de inre vattenvägarna utnyttjas i för liten utsträckning, men ser att de har stor potential för att avlasta vägar och järnvägar. Han vill se över avgiftsmodellerna.

– Vi tror att avgifter för lotsning och farleder behöver ses över, men även hur lotsdispenser utformas. Idag är det inte effektivt och det gör det svårt att få ekonomi i det hela. Vi behöver förenkla regelverket för pråmverksamheten, här kan motsvarande verksamhet i Europa verka som förebild. Vi bör undersöka om de inre vattenvägarna också ska omfatta skärgårdsområden vid våra större städer. En strategi skulle behövas för svenska hamnar, så att omlastningen till och från fartyg och pråmar blir smidigare och effektivare, skriver han.

Linus Lakso (MP) menar att Sveriges inre vattenvägar kan spela en större roll i omställningen och att de är en förhållandevis outnyttjad resurs.

– Miljöpartiet vill se stärkt stöd från EU för den gröna omställning sjöfarten måste göra. Det handlar om att förstärka klimatlagstiftningen som nu äntligen antagits i EU till att också innefatta mindre fartyg, vilket skapar jämnare konkurrensvillkor mellan svensk och europeisk sjöfart. Då omfattas även sjöfart på inre vattenvägar. Det handlar också om stöd till infrastruktur, produktion och användning av hållbara bränslen, och innovation inom det här området. Jag och Miljöpartiet vill också se bindande mål för att flytta över godstrafik från väg till sjöfart och järnväg. Det är genom omfördelade stöd och bindande mål som Sveriges inre vattenvägar bättre kan nyttjas, skriver han. 

Johanna Rantsi (M) lyfter fram konkreta projekt där förhoppningen är stärka de inre vattenvägarna, men vill också se över lotskrav och avgifter.

– Moderaterna lyfter sjöfartsfrågor och de inre vattenvägarna genom bland annat peka på Hjulstabron i Västerås som ett prioriterat nybyggnadsprojekt givet ambitionen att förbättra svenska vattenvägar. Den moderatledda regeringen har för närvarande ovanligt många viktiga slussprojekt igång, bland annat Trollhättan, Lilla Edet och Vänersborg samt slussar i Mälardalen där bland annat Viktoriaslussen ingår. Vi behöver också se över lotskrav och avgifter på våra inre vattenvägar. Slutligen är det viktigt med justa villkor för svensk sjöfart. Direktiven från EU innebär att alla länder ska trafikera vattenvägar med fartyg som är miljövänliga. Detta arbete att få bort miljöfarliga båtar, oseriösa rederier med usla arbetsvillkor flaggade i länder utanför EU pågår och behöver intensifieras, skriver hon. 

Helena Gellerman (L) och Liberalerna vill se en ökad trafik på Sveriges inre vattenvägar så att godstransporter kan flyttas över från lastbil till sjöfart, bland annat genom en översyn av avgifter och regler.

– Det krävs en översyn av kostnader, regelverk och tillgängligheten till våra hamnar för att skapa nödvändiga förutsättningar för att trafiken ska kunna öka. Den totala kostnaden för trafik på Sveriges inre vattenvägar bör ses över. Hur påverkar kombinationer av farledsavgift, hamnavgifter och lotsavgifter den totala kostnadsmassan för olika rutter? Vilka förändringar i olika avgifter påverkar den totala lönsamheten för alla inblandade aktörer? Längs vilka inre vattenvägar kan en digital lots ersätta dagens lotssystem? Regelverket för de inre vattenvägarna bör utredas, till exempel vad gäller pråmtrafik i syfte att identifiera lagstiftning som hindrar pråmtrafik och möjligheterna för digitala lotsar, skriver hon.

Jimmy Ståhl (SD) är också inne på att regelförenklingar förhöjer till för att få fart på de inre vattenvägarna. 

– Sverigedemokraterna tror att det finns stora möjligheter att öka sjötrafiken kraftigt genom att förenkla reglerna i skyddade vatten. Det förs idag diskussioner på departementet med Tidöpartierna så frågan lever i högsta grad. Mycket har gjorts för sjöfarten under Tidösamarbetet och mer kommer att göras. Sjöfarten är oerhört viktig för Sverige och med rätt verktyg en mycket större aktör för att flytta gods inom Sveriges gränser. Vi arbetar även för kustsjöfarten ska få bättre villkor och att det blir mycket fler fartyg som trafikerar Sveriges långa kust och kan avlasta både järnväg och vägar. Vi arbetar med sjöfartsbetänkandet i utskottet just nu och debatt kommer senare, skriver han.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]