Illustration av Sjöfartsverkets nya isbrytare.

Fotograf: Sjöfartsverket

Kategori: Isbrytning | Skeppsbyggnad

Så ser nya isbrytarna ut

Nu är det klart hur Sveriges nya isbrytare ska se ut. I dag tisdag går Sjöfartsverket ut med en intresseförfrågan (RFI) till tänkbara leverantörer inför bygget av fartygen som ska kunna bryta en bredare isränna, manövreras enklare och drivas fossilfritt.

Det var i slutet av förra året som Aker Artic Technology i Finland fick uppdraget från Sjöfartsverket och finländska Trafikledsverket att designa nästa generations isbrytare. Och i dag tisdag presenterar Sjöfartsverket för första gången en bild på hur de är tänkta att se ut.

– Vi bygger för framtiden och fartygen blir toppmoderna. Men exakt vilket bränsle vi ska välja är inte klart, säger Katarina Norén, generaldirektör på Sjöfartsverket i ett pressmeddelande.

Kan bryta 32 meter bred ränna

Mycket är fortfarande hemligt, men de nya isbrytarna ska klara att bryta en 32 meter bred isränna istället för dagens 24 meter. Då kan norrlandshamnarna ta emot de nya och större lastfartygen. Manövreringen av de nya isbrytarna blir enklare med möjlighet att bryta is vid gång både förut och akterut. Och förstås kan de drivas fossilfritt.

– Isbrytarna är viktiga för Sveriges näringsliv. Utan isbrytning riskerar norrländska hamnar att hålla stäng upp till 130 dagar om året, säger Katarina Norén i pressmeddelandet.

I bästa fall i drift 2027

Tre av Sjöfartsverkets fem nuvarande isbrytare är snart 50 år gamla och behöver bytas ut för att undvika större haverier. Arbetet med att designa de nya isbrytarna har pågått under ett års tid. Nästa sommar ska arbetet vara helt klart och enligt Sjöfartsverket kan den första nya isbrytaren i bästa fall vara i drift 2027.

Finansieringen fortfarande oklar

Finansieringen av de nya isbrytarna är inte klar. Kostnaden för investeringen kommer att presenteras nästa sommar och beräkningar visar på 1,4 till 2,0 miljarder kronor styck, vilket är väsentligt billigare än tidigare kalkyler. Sjöfartsverkets förslag är att finansieringen tas via den nationella infrastrukturplanen där kostnaderna för vinterhållning av vägar och järnvägar redan finns.

– Vi kommer stå redo nästa sommar att påbörja upphandlingen om finansieringen är klar, säger Katarina Norén i pressmeddelandet.