[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av affärsverken. Granskningen visar bland annat att affärsverkens ekonomiska friheter, som var ett av skälen till affärsverksreformen 1911, numera kan ges till vanliga förvaltningsmyndigheter. Därför borde affärsverken kunna drivas som vanliga förvaltningsmyndigheter.

– Om regeringen ändå vill behålla dem i sin nuvarande verksamhetsform bör regelverken tydliggöras och motiveras. Dessutom bör det tas fram kriterier för när affärsverksformen är lämplig, eftersom sådana saknas i dag, säger riksrevisor Ingvar Mattson i ett pressmeddelande.

Prioritera styrningen

Riksrevisionen anser också att regeringen i högre utsträckning bör prioritera styrningen av affärsverken.

– Vår bedömning är att förvaltningen behöver bli mer fackmannamässig. På det området kan regeringen med fördel dra nytta av den kompetens som byggts upp inom Näringsdepartementets enhet för bolagsstyrning, säger Gunilla Lundquist, projektledare för granskningen.

Dubbla mål

Bland annat handlar det om att i större utsträckning utforma styrningen utifrån affärsverkens uppdrag och ekonomiska villkor, samt anpassa den efter de förändringar som samhället och affärsverken har genomgått.

– De ekonomiska målen behöver utvecklas och motiveras. Dessutom förekommer det i vissa fall dubbla mål för samma syfte, vilket behöver städas bort, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Transparensbrister

Granskningen pekar även på brister när det gäller transparens, framför allt i samband med de myndighetsdialoger som hållits med deltagare från Näringsdepartementet och ledningarna för Luftfartsverket och Sjöfartsverket.

Riksrevisionen rekommenderar i korthet regeringen att:

• Se över regelverket för affärsverken så att det är relevant och aktuellt, och tydligt motiverar undantag och tillägg.
• Ta fram kriterier för när affärsverk är en lämplig verksamhetsform.
• Utveckla och redovisa motiven till affärsverkens ekonomiska mål, samt säkerställa att de är aktuella.
• Utveckla dokumentationen av myndighetsdialogerna.

Välkomnar granskningen

Efter att ha tagit del av granskningen noterar Sjöfartsverket att Riksrevisionen inte lämnar några rekommendationer om vilken verksamhetsform som Sjöfartsverket bör bedrivas i. 

– Jag välkomnar att affärsverksformen har genomlysts och kan av egen erfarenhet konstatera att Sjöfartsverkets verksamhet kan bedrivas på ett bra sätt i alla tre verksamhetsformer. Beslutet om verksamhetsform ligger dock hos regering och riksdag, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Fakta: Affärsverk

Affärsverksformen beslutades av riksdagen 1911, och ett flertal affärsverk skapades i takt med att den svenska statsförvaltningen växte och utvecklades, inte minst inom infrastrukturområdet. Affärsverken styrs med undantag från, och tillägg till, reglerna för vanliga förvaltningsmyndigheter. Deras uppdrag är en blandning av myndighetsutövning och affärsverksamhet, och de har större ekonomisk frihet än övriga förvaltningsmyndigheter. Merparten av affärsverken har antingen ombildats till statligt ägda bolag, eller lagts ned, och inga nya affärsverk har bildats sedan 1992. I dag återstår endast Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät.

[/flowy_subscriber_only]