[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Hej Erik. Jag läste din inlaga för en stund sedan och den var som du sa raljerande men rolig och manar till eftertänksamhet i allra högsta grad.

Jag har precis som du snart ”seglat” klart och man kan konstatera att mycket hänt sen jag mönstrade ut första gången 1967.

I mångt och mycket var det roligare och trevligare förr. Nutida bevakningssamhället med en ständig uppkoppling och hysterisk nåbarhet via telefon eller e-post är skruvat. Man undrar hur barnbarnens samhälle kommer att bli.

 Men för att besvara lite grann om projektet så vill jag gärna komplettera med några rader:

 Projektets fyra olika delar bildar ”Monalisa-projektet” och ruttplaneringen samt certifikatkontrollen är de två delar som vi på Sjöfartsverket håller i.

Först av allt skall det påpekas att de två delprojekten inte är avsedda som implementeringsprojekt utan det är mer tekniska demonstrationsprojekt som skall undersöka om detta överhuvudtaget är möjligt, och i så fall, vilken som är den bästa lösningen. Av den anledningen så har vi begränsat antalet deltagare till sju och länder till tre.

Om det skulle visa sig att det funkar som vi tror och att konceptet vinner acceptans högre upp bland beslutsfattare och politiker så blir det aktuellt att gå ut på bred basis och få med så många som det bara går. 

Lite paralleller kan man dra med Benny Petterssons arbete med AIS i början av 90 talet. Först gällde det för honom att ta fram ett fungerande system, sen att sälja in det. 

Många var ju otroligt skeptiska då mot denna nya ”övervakningsmetod”. ”1984” var här och ”Storbror-ser-dig” samhället skulle nu sprida sig ut till sjöss, var kommentarer från belackare, men idag är AIS nog ganska accepterat worldwide. 

Sen kan det kanske också vara så att användandet av Bennys första ideér om AIS har fått en vida mer spridd form av tillämpningsområden än vad Benny ens kunde drömma om.

I detta arbete så skall det poängteras att Chalmers i Göteborg ingår för att omhänderta frågor som rör human factors och integritetsskydd, användarvänlighet, belastningar på personal mm så att vårt projektarbete kan visa på fördelar, nackdelar, konsekvenser, risker, kostnader, kost-nytto analyser, securitydelen, tillgänglighet (för vem och varför?) osv. 

I det inledande arbete så bör det nämnas att kvalificerad kryptering är utgångsläget. Vår ambition är att få in alla tänkbara aspekter som skall redovisas i samband med denna ”tekniska möjlighet” och se om det kan gagna sjöfarten i säkerhet och miljöarbete. Som du påpekar så finns det mängder av faror och fallgropar och det kan lätt bli fel, men ambitionen är att lyfta fram the good guys och uppmuntra till hög kvalité samt att snabbare spåra upp riskfartygen som inte uppfyller minimikraven för att åka omkring ute på havet.

Du nämner fuskeri och bluffar med certifikat och ett riskmoment finns ju i alla former av pass, körkort och id handlingar och det går naturligtvis inte att gardera sig mot allt elände, men eftersom färdskrivare och körkort utfärdas både i luft och för tåg samt på landsväg så tror vi att sjöfartssektorn bör kunna ha något liknande som kan fungera på ett bra sätt.

Om du har fler frågor eller kommentarer så hör gärna av dig till Sjöfartsverket eller besök vår hemsida www.monalisaproject.eu. Där finns mer detaljinformation om de olika delarna av projektet.

[/flowy_subscriber_only]