[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Sommaren 2012 lovade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd att det svenska sjöfartsstödet skulle utökas för att omfatta än fler fartyg än idag, och därmed anpassa regelverket efter många andra europeiska länder.

”Snabb process”

I juni 2013 klubbade riksdagen igenom regeringens betänkande och nu har regeringen skickat in en officiell ansökan till EU-kommissionen.

– Vi inväntar nu kommissionens besked, men allt är förberett från den svenska sidan för en snabb process, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. 

I ansökan skriver regeringen att det svenska sjöfartsstödet även ska omfatta forskningsfartyg, mätfartyg, bogserbåtar, kabelläggningsfartyg, servicefartyg till offshoreverksamhet, rörläggningsfartyg, kranfartyg och mudderverk.

Syftet med utvidningen av stödet är enligt regeringen att skapa bättre konkurrensvillkor för svensk sjöfartsnäring i förhållande till omvärlden genom att fler fartyg kan berättigas till sjöfartsstöd inom ramen för EU:s riktlinjer för statligt stöd till sjötransport.  

Ett trettiotal fartyg

Som Sjöfartstidningen tidigare har berättat om handlar det om ett trettiotal specialfartyg som skulle kunna omfattas av det utvidgade stödet.

Dessa fartyg har relativt små besättningar, och totalt skulle dessa cirka 30 fartyg ha en bemanning på omkring 300 anställda som skulle omfattas av utvidgningen. I betänkandet noterar man dock att även om det handlar om ett begränsat antal fartyg med små besättningar så skulle ett utvidgat stöd skulle vara till stor nytta för de berörda rederierna.  

Sjöfartsstödet motsvarar skatten på sjöinkomst och kostnaden för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för samtliga ombordanställda. I Sverige finns idagsläget snart färre än 100 handelsfartyg som uppbär sjöfartsstöd, en siffra som minskar kontinuerligt. 

[/flowy_subscriber_only]