[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

I regeringens budgetproposition får Kustbevakningen inte de ökade anslag man krävt för att få bukt med ekonomin. Enligt myndigheten brottas man med ökade drift- och underhållskostnader för fartyg och flygplan beroende på stora prisökningar för bränsle och underhåll, avskrivningskostnader och att nya uppgifter och andra tidigare förändringar av verksamheten har genomförts med ingen eller begränsad anslagstilldelning.

”Kustbevakningen har sedan 2007 genomfört flera besparingar och rationaliseringar. Ekonomisk återhållsamhet och restriktivitet till nyanställningar har varit nödvändigt”, skriver myndigheten i en kommentar till budgetproppen.

Regeringens linje oklar

Kustbevakningen som ligger under försvarsdepartementet hade ansökt om ytterligare anslag för 2015 med 57 miljoner kronor och från och med 2016 med 133 miljoner kronor, varefter det totala årliga anslaget skulle vara 1,13 miljarder. Men regeringen föreslår istället 1,046 miljarder (2014), 1,027 miljarder (2015), 1,043 miljarder (2016) och 1,064 miljarder (2017). 

”Kustbevakningen har aviserat om ekonomiska underskott från och med 2015. Regeringen ser allvarligt på Kustbevakningens avisering om kommande ekonomiska underskott och avser, i en samlad process i Regeringskansliet, inleda ett arbete i syfte att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi”, skriver regeringen i budgetpropositionen utan att precisera vilken typ av åtgärder man tänker sig – anslagsökningar, förändrat myndighetsuppdrag eller annat.

Sänka kostnaderna

Regeringens otydlighet skapar förstås oro och Kustbevakningen hoppas nu att regeringen ska presentera ökade anslag i vårproppen, om inte så måste man, enligt myndigheten, vidta åtgärder för att sänka kostnaderna. 

”Övervakning och kontroll till sjöss som bidrar till ordning, säkerhet och god miljö skulle minska och i vissa fall upphöra helt”, skriver Kustbevakningen.

[/flowy_subscriber_only]