Fotograf: Pierre Adolfsson

Kategori: Folk/företag

”Regeringen får inte komma med snömos”

Under årets Swedish Maritime Day på Svenska Mässan i Göteborg stod regeringens maritima strategi i fokus ihop med kravet på en konkret politik.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] på en konkret politik.

Ingela Bendrot, statssekreterare hos infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (som inte kunde medverka under dagen på grund av presentationen av den nationella transportplanen) inledde Swedish Maritime Day framför flera hundra åhörare i en av mässalarna med att presentera regeringens pågående arbete med den maritima strategin för Sverige, ett arbete hon ansvarar för.

– Vi ser en väldigt stor potential för den svenska maritima sektorn, däribland skapandet av nya jobb och affärsmöjligheter. Just nu pågår ett intensivt arbete som involverar myndigheter, departement och intressenter. Det är en väldigt öppen process, säger Ingela Bendrot och fortsätter:

– Det känns som att slå in öppna dörrar när jag beskriver de maritima styrkorna, däribland de naturgivna som att vi har EU:s längsta kust. Det är helt otroliga förutsättningar. Men i den här processen har vi märkt, och det är förståligt, att många av de förslag och input som kommer in hamnar i stuprörsfacket, man tänker väldigt mycket i sin egen box. Det gäller att ha ett bredare perspektiv, att se längre.

Harmonisera med EU

Under april och maj i år kommer Ingela Bendrot och andra företrädare som arbetar med strategin att åka runt för att samla in ytterligare synpunkter och förslag. Under regeringens arbete med den maritima strategin, som inleddes i mitten av januari 2013 då beslutet togs, har man identifierat fem olika spår. Dessa behandlar bland annat havsplanering (tillståndsprocesser), regelverk och tekniska föreskrifter, ökad kunskapsinhämtning samt forskning och innovation.

– Idag har vi ofta komplicerade och omoderna regelverk, vi vill förenkla och få bort krångliga regelverk och tekniska föreskrifter. Det handlar om en harmonisering med EU-regler och att undvika särreglering. När det gäller kunskapsnivåerna finns det stora kunskapsluckor, den samlade bilden av havet är fragmentarisk och det gäller att vi får till en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Många slåss om samma yta

Efter Ingela Bendrots presentation gick EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) igenom delar av unionens långsiktiga maritima politik – och gav kritik mot Sverige.

– Varför behövs det en samlad hantering av de maritima frågorna inom EU? Det finns många skäl, ett är att det idag är väldigt okoordinerat. Men vattnet, fiskar och andra arter känner inga gränser. Det är vi som sätter gränserna. Samtidigt ökar aktiviteterna – och konkurrensen mellan olika intressen, säger Isabella Lövin och visar upp en illustrativ karta från irländska myndigheter om alla de olika intressenter som finns och verkar i vattnen mellan den gröna ön och Storbritannien.

– Det är turism, muddring, hamnar och linjesjöfart, rekreation, olje- och gasinstallationer, kabelledningar, vindkraftsparker, fiske etcetera. Hur löser man den här situationen? Det handlar om att sätta sig ner med intressenterna och få ett samlat angreppssätt, och vi måste tydliggöra de kommersiella och allmänna intressena. Och jag anser att man inte bör utfärda några nya tillstånd för verksamheter så länge en havsplanering saknas.

Ett sådant område som saknar havsplanering är Öresund, enligt Isabella Lövin.

– De svenska och danska regeringarna har inte satt sig ner tillsammans och havsplanerat, och har vi ingen bra havsmiljö är allt annat sekundärt. Öresund borde göras till en nationalpark.

Tar inte hänsyn till klimatförändringarna

Enligt Isabella Lövin är EU-kommissionen tydlig med att det i dagsläget är väldigt långt till en god havsmiljö. För perioden fram till år 2020 har EU-kommissionen avsatt EUR 350 miljoner för en integrerad politik.

– Kommissionen lägger mycket fokus på miljöaspekterna och försiktighetsprincipen. Inom kommissionen finns ett enormt intresse för de maritima frågorna, kommissionären Maria Damanaki som ansvarar för de här frågorna pratar hela tiden om det. 2012 sattes målen för en god havsmiljö, under 2015 kommer ett åtgärdsprogram att presenteras och 2020 ska det vara genomfört. Kommissionen är kritisk mot att medlemsländerna har för låga ambitioner och bara fokuserar på det nationella. Sverige är inte bäst i klassen, säger Isabella Lövin och kritiserar samtidigt EU-kommissionen för att den inte tar upp klimatförändringar i sin maritima politik.

– Utgångspunkten måste vara att stoppa klimatförändringarna, för när Grönlandsisen smälter pratar vi inte om några blygsamma höjningar av havsnivån utan om rejäla höjningar, och det kommer att få stora och långtgående konsekvenser.

Konkret politik

I den efterföljande paneldiskussionen med Ingela Bendrot, Isabella Lövin, Axel Wenblad (ordförande i WWF Sverige), Erika Rosander (projektledare för Skärgårdsstrategin inom Stockholm Visitors Board), Anders Boman (vd för Walleniusrederierna och ordförande för Sveriges Redareförening), Anders Larsson (vice president Oresund Drydocks) och Anders Granhed (vd för Scanfjord) diskuterades den svenska maritima strategin. Samtliga i panelen välkomnade initiativet, men många betonade att mycket återstår och att det handlar om konkret politik i slutändan.

– Det är bra att regeringen lyfter frågan om en maritim strategi, det behövs verkligen. Vi måste både få till en hållbar utveckling och tillväxt för olika näringar. Men, och det vill jag verkligen betona, regeringen får inte komma med några snömosstrategier och en samling papper som hamnar i någon bokhylla någonstans och samlar damm. När strategin väl är färdig får man inte stanna upp, detta är bara början, säger Axel Wenblad, som tidigare varit generaldirektör för Fiskeriverket.

– Det är positivt att man går vidare med de maritima frågorna men det är viktigt att man tar fram tydliga mål, vart är vi på väg? Och hur ska målen implementeras? Det måste vara konkret, säger Anders Boman, och fick medhåll av ”sjöfartskollegan” Anders Larsson från reparationsvarvet Oresund Drydocks i Landskrona som har 100 personer anställda men totalt 600 människor arbetar på varvsområdet inräknat med underleverantörer och samarbetspartners.

– Det är viktigt att regeringen kommer fram med konkreta åtgärder, och dessa måste komma ner till lokal och regional nivå. Där ser vi störst utmaningar för vår verksamhet.

Anders Boman återkopplade till regeringens handlingsplan för sjöfarten och påpekade att sjöfarten inte får ”glömmas bort” när nu ett stort tag om de maritima näringarna tas.

– Regeringen måste hålla uppe tempot i sjöfartsfrågorna och det är lång väg att vandra innan vi kommer att se några effekter. Vi kan inte simma alltför länge med kvarnstenar runt halsen, även om många svenska rederier är extremt duktiga på det de gör. Vi måste få samma konkurrensvillkor som våra konkurrenter.

Många olika seminarier

I skrivande stund pågår sex olika seminarier under Swedish Maritime Day som avslutas klockan 17. De olika seminarierna behandlar marinteknik i utveckling, sjöfart och samhällsnytta, offshore i tillväxt, hållbar bioteknik och smart sjömat, maritim turism och havsförvaltning till nytta för alla.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]