Fotograf: Lars Andersson

Kategori: Regelverk

”Regelverket för lotsplikten är gammalmodigt”

Regelverket för lotsplikten är föråldrat och behöver ändras – det anser Erik Froste, före detta vd för Södertälje Hamn och numera affärsutvecklare på Thor Shipping & Transport. I nedanstående debattinlägg uppmanar han infrastrukturminister Anna Johansson (S) att tillsätta en utredning om lotsplikten med tydliga regler om undantag anpassade till modern teknik.  

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ssade till modern teknik.  

Lotsar har i alla tider varit en mycket viktig del av sjöfarten. Utan lotsarnas arbete kan fartyg inte säkert passera genom farleder och förtöja i hamnarna. Situationen är likadan idag som den alltid varit. Det är få befälhavare som glatt tar in ett tankfartyg på 75 000 dödviktston till kaj i Oxelösund, med fyra bogserbåtar, under en nordlig höststorm. Befälhavaren som huvudsakligen framkör fartygen mellan kontinenterna har helt enkelt inte denna kompetens, och så kommer det med all sannolikhet vara även i framtiden. Specialiseringen inom sjöfartsyrkena kommer snarare att fortsätta öka.

Men är detta en anledning till att alla fartyg ska tvingas ha lots? Det anser inte jag. Idag har Sverige lotsplikt för alla fartyg över 70 meters längd som angör svenskt vatten. Detta medför kostnader och orsakar regelbundet väntetider.
Google, Tesla, Scania och Volvo har under många år forskat och utvecklat förarlösa bilar. De finns på gatorna redan idag. Flygande drönare är också standard, särskilt inom militären, men mer och mer även för civilt bruk. Där är det visserligen någon som styr drönaren, men denna ”någon” befinner sig långt från drönaren, ibland på en annan kontinent. Liknande teknik ser vi i gruvor och andra besvärliga och riskfyllda arbetsmiljöer. En operatör styr flera fordon från en bekväm arbetsmiljö istället för att skicka flera chaufförer tusen meter ned i en dammig mörk gruva.

Transportstyrelsen tar fram regler om var en lots måste anlitas inom svenskt sjöterritorium. De utfärdar också lotsdispenser. Lotstjänster till fartyg i svenska farvatten tillhandahålls av Sjöfartsverket. Sjöfartsverket har en monopolverksamhet, ingen får starta konkurrerande verksamhet. Sjöfartsverket hävdar själva att lotsningen bidrar med ett ekonomiskt underskott i deras totala verksamhet och det finns ingen anledning till att misstro det. Egentligen anser jag att det är bra, för då kommer inte Sjöfartsverket kämpa emot den förändring som idag sker i övriga transportbranschen. Vidare är det även svårt med rekrytering av lotsar eftersom arbetet kräver gedigen utbildning och sjöerfarenhet. Lotsbrist är ett välkänt faktum för redare och hamnar.

Det är naturligtvis inte Transportstyrelsen och Sjöfartsverket som beslutat att det ska vara så här, myndigheterna följer bara sina instruktioner. Det är regering och riksdag som i slutänden måste agera och fatta nya beslut.

Lotsarna i Sverige fyller ett behov. Det är inte lotsarna jag är kritisk mot, de gör ett bra och nödvändigt arbete. Många befälhavare har behov av lokal kompetens, manövreringsskicklighet eller bara avlastning eftersom de kör på minimibesättning.

Det är det gammalmodiga regelverket som behöver ändras. I Sverige har vi inte sett över hur vi kan minska antalet lotsningar genom att använda modern teknik. Min tanke är också att om man tillåter att vissa fartyg undantas lotsplikt så hjälper det till med överflyttningen av gods till den miljövänliga sjöfarten. Något vi alla vill se hända. Regeringen tycker att just detta är så viktigt att de har gett ett regeringsuppdrag till Sjöfartsverket att se över hur överflyttning från land till sjö kan ske.

Naturligtvis ska lättnaderna i lotskravet inte gälla alla fartyg. Fartygen måste bland annat vara klassade av ett bra klassningscertifikat, de ska ha en flagg vi tror på, besättningen ska ha nödvändig utbildning och fartyget ska inte fastnat i Portstate Control de sista åren. Tekniska förutsättningar bör också krävas, inte bara bogpropeller och manöverförmåga utan också aktiv, och kanske ytterligare utvecklad AIS (Automatic Identification System).

Vi måste börja tänka annorlunda och mer tidsenligt än vad vi gjort hittills. Infrastrukturminister Anna Johansson bör tillsätta en utredning som ser över lotsplikten, med tydliga riktlinjer kring vad som bör krävas för att ett fartyg ska undantas lotsplikten. Helt enkelt anpassa reglerna till modern teknik och inför framtiden.

Erik Froste
Affärsutvecklare, Thor Shipping

Synpunkter på debattartikeln? Skriv gärna i kommentarsfältet och gör din röst hörd! Tänk dock på att vi läser igenom och granskar alla inlägg varför det kan ske en viss fördröjning från det att du kommenterar tills det att kommentaren publiceras. Tänk gärna också på att om du skriver en kommentar så accepterar du våra regler för kommentering.

[/flowy_subscriber_only]

Kommentarer

  • Jan Thunberg

    Du har helt rätt Erik! Detta har vi kämpat för i alla år, kanske är det rätt tid nu!

  • Rolf E. Hundal

    Jeg er så hjertens enig. Vi har samme problem i Norge og jeg forstår det slik at det er losenes fagforbund som er største hindringen.

  • Lars Höglund

    Bra att Erik tar upp detta. Borde vara en självklarhet att ny teknik används och att regelverk anpassas till de tekniska framstegen. Gärna tekniska krav på fartygen, det gynnar kvalitets tonnage.

  • En lots

    Varför inte använda den befintliga möjligheten att ta ett PEC? På det sättet säkerställer man att befälhavaren besitter nödvändiga kunskaper och att fartyget är vettigt utrustat!

    • Erik Froste

      Det är precis sådana specialistkunskaper som en statlig utredning ska ta in och ta hänsyn till.

  • T. Olsson.

    Lite synd att en sådan pass viktig artikel har sakfel, gränsen för lotsplikt är både 70 och 90 m, tex till Oxelösund/Norrköping/Malmö mm är 90 m.

  • Rolf B Bertilson

    Erik Froste har rätt i mycket. Nuvarande lotspliktsregler borde ses över. Det kan inte vara rätt att fortsätta med längdmåttet 70 meter, även om större längder gäller lokalt, då fartyg idag ser helt olika ut mot den tid då 70-metersregel sattes. Utrustningen ombord ser annorlunda ut, farledsutmärkningen ser annorlunda ut, allt har förändrats. Dags att förändra även lotspliktsgränserna.

  • Ante Cavala

    Hej, jag är helt klart för nytänkande och förnying av gamla regler. Men sjöfarten är en bit efter när det gäller säkerhetstänket jämfört med flyget tex. Färdplaner eller voyage plan/port passage plan görs fortfarande ombord på fartygen med varierande kvalite. Så länge port passage plan inte blir vettad av tex hamnen så tror jag man sätter mycket på spel och risken alldeles för högt. Sen har vi ju alltid risken att rutten inte följs om man inte har en lots med loka kännedom ombord. Det har vi ju sett exempel på. Costa Concordia som värsta exemplet. Kom själv in till Köpenhamn för första gången med en kryssningsbåt på 90’000 ton och 3300 människor ombord. Lots var inte obligatoriskt. Tyckte det var vansinigt. Men jag har ju inte sett detaljerna på hur detta är tänkt att genomföras utan lots så man får väl hålla sinnet öppet tills ett förslag läggs fram. Att inte lotsverksamheten är ekonomiskt lönsamt för Sjöfartsverket måste ju gå att lösa med höjda lotsavgifter. Nu vet jag inte hur Sverige ligger till jämfört med andra länder, men där jag vet hur mycket jag betalar är tex USA. Ca 7000 USD. Dubrovnik i Kroatien 6000 EUR. En lots i USA tjänar mellan 10000 – 15000 USD/mån. I många länder kring Meddelhavet är lotsverksamhet privata företag. Att få lönsamhet på lotsning ska nog kunna lösas. Men det är kanske en politisk fråga.

  • Anonymous

    Hej,
    Inga fartyg med kompetent befälhavare och besättning skall behöva ta lots om det inte tillför något säkerhetsmässigt. En viktig punkt som missas i debattinlägget är att det inte är fartyget som är lotspliktigt utan det är befälhavaren på fartyg över viss storlek som har skyldighet att anlita lots. En duktig befälhavare kan med en rimlig arbetsinsats skaffa sig lotsdispens på viss hamn eller till och med en generell lotsdispens. De befälhavare som gör detta har genom uppkörning bevisat att de är tillräckligt duktiga i att hantera sitt fartyg i aktuell led och hamnområde. Kanske finns det något motsägelsefullt i det faktum att fartygets utrustning har väldigt lite med befälhavarens framgång i att lyckas vid uppkörning för lotsdispens men det borgar nog för att befälhavaren är duktig om han klarar det utan de faktorer som skall krävas enligt ovan. Att en ”aktiv AIS”??? skulle tillföra något utan en extremt utbyggd VTSorganisation låter inte troligt. Ett av få ställen i Sverige som har en i stort sett fullt utbyggd VTS är Göteborg och en hyfsad gissning är att fartyg utan lots står för över hälften av de incidenter som rapporteras. Det är ofta fartyg som går i leden utan lots för att sedan plocka upp Lots till Vänern. De går in i leden utan krav på kunskap enligt det förslag som ges i det debattinlägget ovan och ställer ofta till det, antingen genom att hålla på att köra ur leden eller genom att riskera att krocka med mötande trafik på grund av att de inte håller sin sida enligt sjövägsreglerna. Så förslag till debattören är att istället för att kämpa för ändrad lotsplikt, vilket kommer generera fler olyckor i Svenska skärgårdar och sjöar, så borde han kämpa för lägre lotstaxa.

    • Anonym

      Enda bra inlägget här så långt.
      I dagens system med PEC så tas alla Eriks sakfrågor upp. Har sett så mycket fel begås av fartygsbefäl, både som tidigare lots och numera verksam inom landorganisation utanför myndigheterna. Grundstötningar i GBG skärgård med fartyg under lotspliktsgränsen. Att ensidigt se till utrustning räcker inte. 80% av dagens sjöbefäl kommer från tre länder. Tyvärr är många av skolorna i dessa länder inte tillräckligt bra. Problem med kompetens ombord utgör troligen det största hotet mot sjöfarten idag. Att välja att titta på de bästa 30%en av fartygsbefälen och fartygen gör inte att sjösäkerheten höjs.
      Så, innan vi kan ändrar lotspliktsgränser, börja jobba med kompetensfrågor globalt. Först när detta är löst kan vi börja diskutera lotspliktsgränser.
      Tills dess, Sjöfartsverkets system för lotsbefrielse borde vara otroligt lockande för svenska redare då deras befälhavare ofta trafikerar hamnar ofta och kan få lotsbefrielse och därmed en konkurrensfördel gentemot andra.
      Så, min fråga är varför gnälla?

  • j kock

    Det är givet att fartygens tekniska utrustning och manöverförmåga, såväl som befälens kompetens har större relevans för behovet av lots än fartygslängden. Att ha längd som främsta urvalskriterium för lotsplikt känns i högsta grad obegåvat.
    Tyvärr sker ingen utveckling i Sverige avseende regelverk på sjöfartsområdet. Jag tror att det är resultatet av att kompetensen hos våra politiker saknas och berörda myndigheter trampar på med skygglappar för ögonen och mantrat ”det ligger inte i vårt uppdrag” ringande i öronen. Att ta oss ur detta vakuum kräver antingen mer initierade politiker eller starkare myndigheter som vågar driva på framåt/uppåt.

  • Anonymous

    Det blir som vanligt, Allt ansvar flyttas över på befälhavaren.
    Anta att två båtar från samma rederi går till samma hamn. Den ena tar lots den andra går utan.
    Det kommer garanterat gnällas på ”idioten” som tog lots.
    Anta nu att fartyget utan lots går på grund. Då kommer det garanterat att gnällas på ”idioten” som INTE tog lots. Hur vi än gör så är det vi ombord som får ta skiten.

  • Safety first

    Lotsar som har tjänstgjort i minst 20 år kan nog alla skriva under på att kompetensen ombord generellt har gått ner under den tidsperioden trots en positiv teknikutveckling, inom den internationella sjöfarten.

    Kraven för att söka och erhålla lotsdispens för ett visst fartyg i en viss farled har också sänkts genom åren vilket till stor del har möjliggjorts på grund av teknikutvecklingen. Om man studerar kraven för att erhålla en led-anknuten lotsdispens och samtidigt har kompetens inom skärgårdsnavigering och manövrering av fartyg större än 70/90 meter LOA, tror jag inte att någon kan anse att dessa krav är för höga sett ur ett sjösäkerhetsperspektiv.

    Kraven finns att läsa: http://www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Sjotrafik-och-farleder/Lotsning/Ledanknuten-lotsdispens/

    Att Erik Froste har ett ekonomiskt perspektiv och inte ett sjösäkerhetsperspektiv på sin insändare torde de flesta förstå och inse. Således borde Eriks artikel mer ha handlat om kostnaderna för lotsning och mindre om sjösäkerhet.

    Lotsning, lotsdispenser och lotspliktskrav (70/90 LOA) på fartyg handlar i grunden enbart om sjösäkerhet. Ingen önskar några kollisioner, grundstötningar eller oljeutsläpp i våra skärgårdar och hamnar. De flesta befälhavare och styrmän som inte har tagit lotsdispens, känner att lotsen är ett stöd som ökar sjösäkerheten i kritiska passager och situationer. Lotsningen både kan och bör självklart utvecklas som så mycket annat men att sänka lotspliktskraven är inte ett realistiskt alternativ.

    Att vissa redare och skeppsmäklare inte har samma syn är beklagligt men samtidigt till del förståeligt. ”Ju mer man kan inom ett visst område, desto mer inser man hur lite man kan V/S desto mindre man kan inom ett visst område, ju mer tror man sig kunna.”

    Lotsning sker dagtid, nattetid, i tjocka, i tät trafik, i storm och i stiltje ibland med en högt stående sol och ingen annan trafik. Besättningarna kan vara utvilade, utarbetade, kompetenta, inkompetenta vissa med goda språkkunskaper andra med dåliga språkkunskaper. Bryggutrustning och styrförmåga kan även den variera högst avsevärt mellan olika fartyg.

    ”If you think safety is expensive, try an accident”

  • Anders Strömstedt

    Lotsplikt tar bort möjligheten för rederierna att tvinga befälhavare att framföra i områden där denne inte är kunnig.
    Lotsplikt gäller lika för samtliga fartyg.

    I mitt arbete som inspektör på kemtankers kan jag konstatera att ett borttagande av lotsplikt vore förödande. Väldigt många besättningar besitter inte kompetens mer än att framföra fartygen mellan lotsstationerna. Knappt ens det i vissa fall. Det kommer också innebära ytterligare svårigheter för befälhavare och besättning att följa arbetstidslagstiftningen.

    Det är kortsiktigt att ta bort lotsplikten. Det behövs bara en olycka…

    För övrigt är man på IMO mycket bekymrad över den nya tekniken. Helt enkelt för att det är enkelt att ta kontroll via datorer. Föreslår att ni läser:
    MSC.1/Circ.1526
    1 June 2016
    INTERIM GUIDELINES ON MARITIME CYBER RISK MANAGEMENT

  • Peter Zoné

    Håller med Erik. Många i debatten som anför att det är säkrare att ha lots ombord, tja, inte alltid, det händer olyckor även när lots finns ombord. Har man som jag jobbat med sjöfarten i drygt 30 år som jag, så har man varit med om en del sådana olyckor.
    Sedan skiljer det sig enormt mellan fartyg och fartyg, rederi och rederi, när det gäller besättningarnas kunskaper och sjömanskap.

  • Anonym 1

    Detta är egentligen inte en fråga, utan flera.

    Reflekterar över att de som vurmar för högre trösklar för lotsplikt, verkar ha ett redarperspektiv, alltså kostnadskänsliga. ”en flagg vi tror på”, skriver Froste. Eftersom de flesta fartyg som kan komma ifråga för lotspliktsbefrielse, enligt dessas resonemang, seglar under en flagg vi inte tror på, av kostnadsskäl.

    När man arbetar ombord, och ser verkningarna av den ”moderna tekniken”, så blir man inte imponerad. 95 % av alla driftstopp och incidenter kan tillskrivas den moderna tekniken. Maskiner som automatstängs vid manövrering i trånga farleder (utan giltig orsak), touchskärmar som ”fryser” och omöjliggör kontroll av kritiska system (maskiner, brandpumpar, elförsörjning m m) är bara några exempel, som i sig borde innebära lotsplikt och extra bogserbåt.

  • Anonym

    Det kanske vore på sin plats att följa med på en lotsning. Många av de fartyg som diskuteras här har bara den absolut nödvändigaste utrustning, med befäl som inte kan hantera den till 100 %. Sverige har otroligt generösa regler kring dispenser, så om en befälhavare inte klarar av att uppfylla dem så är han verkligen inte lämpad att köra själv. Till saken hör att flertalet befälhavare inte ens vill / kan manövrera sina fartyg. Jag tror säkert att det är fullt möjligt för Erik att få medfölja på en lotsning på Mälaren, något som borde ha gjorts innan artikeln skrevs.

  • Anonymous

    Finns det någon statistik/forskning på hur många olyckor som undvikits tack vare att man har haft lots ombord?

  • Peter Zon e

    Hej Anonym (varför skriver du inte ditt namn?) det finns 3 sorters lögn, förbannat lögn, vit lögn och statistik. Tar man fram statistik som visar hur många olyckor som undvikits med lots ombord, så måste man också redovisa hur många olyckor har skett när lots har varit ombord ock.
    Samtidigt så är det en stor arbetsmiljörisk att borda fartyg, har personligen träffat lotsar som har skadats i samband, med ombordstigningsmomentet.
    Visst tekniken kan hänga upp sig ibland, men 3/4 av alla olyckor som sker till havs och på landbacken har orsakats av den mänskliga faktorn.

  • Anonym 1

    Ja, den mänskliga faktorn kan definitivt vara orsaken till olyckor, och då i synnerhet när uttröttade befäl tillåts gå själva utan lots i trånga farleder, ombord i fartyg under vars flagg det inte ens ges möjlighet att få den vilotid man fyllt i vilotidsdagboken.

    Varför man inte vill uppge sitt riktiga namn, kan ibland vara för att inte riskera att bli av med jobbet p g a att man talar om hur det egentligen ser ut ombord. Jag tycker det är bra att möjligheten finns att ändå få uttrycka sig, och det funkar nog, så länge man låter bli personliga påhopp m m.

  • En annan lots

    Erik Froste: Hur kan du påstå att det råder lotsbrist?!?
    Det förekommer självklart att lotsarna ej räcker till vid trafiktoppar men de flesta dagar på året råder ett lotsöverskott!
    Att anställa fler för att klara topparna , inser nog till och med du, är orimligt rent ekonomiskt…såvida näringen ej vill betala mer!

  • Peter Zoné.

    Torrlastfartyget Asko gick på grund igår fredagen 9/12 på morgonen i Mälaren på väg till Hässelbykraftverk. leden är lotspliktig för denna typ/storlek på fartyg, antar grundstöttningen skedde när en lots var ombord. Enligt de uppgifter som finns till hands nu, gick fartyget på fel sida om en prick. Så olyckor kan ske även med lots ombord.

    • Anders Strömstedt

      Nu vet ingen, än så länge, vad som gick snett. Det spelar ingen roll hur många lotsar man har ombord om det blir fel på styrmaskin eller annan teknisk utrustning. Inte heller om någon på rent jävelskap styr tvärsemot order.
      Vänta på utredningen, det kanske rent av var så att lotsen räddade än värre situation!

  • Trött på skattesmitare

    Artikelförfattaren skriver under med Thor Shipping.
    Sökte på Thor Shipping och fann följande:

    Thor Shipping & Transport B.V.
    Elbaweg 11
    1044 AK Amsterdam
    The Netherlands
    T +31 20 448 78 44
    F +31 20 448 78 55

    Man kan undra varför ett Holländskt företag bryr sig om lotsplikt i Sverige. Vill ni inte verka i Sverige och betala skatt i Sverige så behöver ni inte ha någon åsikt om vad som händer i Sverige!
    Har Thor Shipping försökt ändra på lotsplikt i Holland? Om inte, varför?

    • Anonymous

      Om det passar bättre;

      Thor Shipping & Transport AB
      Slakterigatan 5
      721 32 Västerås
      Sweden
      T +46 10 1293050
      F +46 2113 28 49

      Det kallas internationell verksamhet med dotterbolag i olika länder. Varför skulle inte den svenska delen av verksamheten få göra sin röst hörd för att dom ägs av ett Holländskt företag?
      Det finns säkert saker dom har åsikter om och strider för i Holland med, men varför får dom inte göra både och?

  • seaman62

    Detta är ju bara teoretiska frågor. Svensk sjöfart finns inte längre och vi borde fundera på vem som skall vara lots i sverige om tjugo år…

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]