Jill Jarnsäter, Eva Nordström, Benjamin Malmström och Cajsa Jersler Fransson jobbar alla på Sjöfartsverket och är involverade i Redoprojekten.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Arbetsmiljö | Reportage

Redo att ta nästa steg

Redoprojektet blev Redo 2.0 som nu har blivit Redo Academy. Här kokas tidigare erfarenhet ner till kurser om social hållbarhet i syfte att förbättra arbetsmiljön ombord.
Det första Redoprojektet startade 2020, sprunget ur #lättaankar, #vågrätt och #metoo som ett samarbete mellan Sjöfartsverket och forskningsinstitutet Rise. Syftet var att förbättra den sociala arbetsmiljön till sjöss ur ett jämställdhetsperspektiv. I enkät och intervjuer med kvinnor i branschen identifierades drivkrafter och hinder för ökad mångfald och rekrytering. 

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]ch forskningsinstitutet Rise. Syftet var att förbättra den sociala arbetsmiljön till sjöss ur ett jämställdhetsperspektiv. I enkät och intervjuer med kvinnor i branschen identifierades drivkrafter och hinder för ökad mångfald och rekrytering. 

– Corona uppgavs som det vanligaste skälet till att kvinnor slutade till sjöss. På andra plats kom familjen och på tredje plats kom den sociala arbetsmiljön ombord, säger Cajsa Jersler Fransson, projektkoordinator på Sjöfartsverket. 

Informationen från första projektet satte ramarna för nästa – Redo 2.0 – som startade hösten 2022 med en ny ansats att inkludera alla. Fem organisationer och fem rederier skulle i fem delprojekt ta sig an problemen som hade uppdagats i det första Redoprojektet och stötta det systematiska arbetsmiljöarbetet genom anpassade metoder och verktyg. 

– Det finns många bra initiativ sedan tidigare men inget som är skapat för miljön ombord, säger Cajsa Jersler Fransson.

Jill Jarnsäter, genusvetare på Sjöfartsverket, betonar att det viktigaste med Redo 2.0 är att man kommit ut på fartygen och nått ut till den främsta målgruppen: de anställda ombord. 

Ett av de fem delprojekten är årshjulet som drivs av Föreningen Svensk Sjöfart. Årshjulet består av tolv samtalsövningar som kan göras ombord. Varje övning har ett ämne och kunskapsföreläsningar varvas med filmer och reflekterande samtal. Tanken är att skapa en struktur för att börja prata om dessa frågor. Redos representanter har varit ombord på flera fartyg för att introducera och kickstarta arbetet. 

Hur har övningarna tagits emot?

– Bra för det mesta. Det finns alltid de som tycker att det är trams men många har tyckt att nivån är lagom. Vi betonar att det handlar om förebyggande arbete. Det finns inga prestationskrav, alla kan bli bättre och inget är rätt eller fel, säger Jill Jarnsäter.

Ibland har någon känt sig anklagad.

– En gång i början kallade befälet in oss i dagrummet eftersom flera i besättningen undrade varför vi var där. En del kände sig orättvist utpekade. Sedan dess är vi supertydliga med att det här handlar om förebyggande arbete och att vi inte kommer ombord på förekommen anledning, säger hon. 

Ett färjerederi har låtit sin vd spela in en film som nu inleder besöken ombord. 

– Att företagets högsta ledning visar att ”det här är våra principer och inte en valbar fråga” sätter stämningen på ett väldigt effektivt sätt, säger Cajsa Jersler Fransson. 

I ett annat rederi har ledningen beslutat att befälhavare ska prioritera årshjulet.

– Det är så himla lätt att säga att man inte har tid. Men genom att prioritera detta och samtidigt prioritera ner något annat visar rederiledningen att det är viktigt.

När FN:s International Day for Women in Maritime firades på Öckerö i maj var Jill Jarnsäter en av talarna. Foto: Klara Johansson

Delprojektet Våldsprevention och trygga rum leds av organisationen Män där Marco Vega arbetar. Efter ett besök ombord påpekade han att han sällan sovit så gott eftersom alla ombord hade koll på den fysiska säkerheten. Enligt Redos representanter bör vi se på känslomässig säkerhet på samma sätt.

– Vi övar inte på brand när det väl brinner. Istället har vi brandövningar i förebyggande syfte. Social arbetsmiljö bör också hanteras som en säkerhetsfråga och inte som en jämställdhetsfråga, säger Jill Jarnsäter. 

Chalmers leder ett delprojekt om psykologisk trygghet och inkluderande ledarskap. Och inom delprojektet Stöttande verktyg för kvinnor har det i samarbete med föreningen Wista Sweden skapats ett mentorprogram för kvinnor på väg ut i arbetslivet. Redos projektgrupp har också hållit workshops för studenter och hjälpt till med initiativet Equality in shipping. 

I vintras ingick Cajsa Jersler Fransson och Jill Jarnsäter i den svenska delegationen i IMO vid en konferens om sexuella trakasserier i den maritima sektorn. 

Ett delprojekt handlar om livspusslet. I ett så kallat policylabb bjöds myndigheter, högskolor och organisationer in för att titta på problematik kring behörigheter och föräldraledighet. Enligt Benjamin Malmström på Sjöfartsverket kom man fram till att frågan rent tekniskt inte är så stor.

– Den som vill behålla sin behörighet kan relativt enkelt göra det eftersom det räcker med ganska lite sjötid. Vår slutsats blev att det snarare handlar om omprioriteringar. Man kanske är osäker på om man vill tillbaka till sjöss efter föräldraledigheten, och då är det lätt att skylla på att behörigheten går ut, säger han.

Redo Academy är en fortsättning på Redo och Redo 2.0. Nu ska budskapet spridas, här via klistermärken. Foto: Klara Johansson

Istället övergick labbet till att undersöka hur föräldraledighet hänger ihop med kulturen på arbetsplatsen. 

– Vi vet att kultur och normer har stor inverkan på hur människor delar upp sin föräldraledighet. Hur kollegorna gör blir avgörande, säger Benjamin Malmström. 

Hur lätt eller svårt det är att få tag i vikarier upplevs också spela stor roll, både när det gäller föräldraledighet och vab (vård av barn). 

– Om det inte finns vikarier att ta in så kanske man avstår från att vabba av lojalitet till kollegorna, säger han. 

Projektgruppen inom Redo har också pratat mycket om förebilder och deras betydelse. Om befälhavaren vabbar skickar det förstås starka signaler till resten av besättningen. 

Det märks att Sjöfartsverkets projektgrupp brinner för frågor om social hållbarhet och arbetsmiljö. Rise är projektledare för Redo 2.0 men Sjöfartsverkets grupp är involverade i alla fem delprojekt.

Varför gör Sjöfartsverket detta?

– Sjöfartsverket har idag inget uttalat uppdrag att jobba för branschen i de här frågorna. Men vi gör det ändå och vet att det är uppskattat. Utifrån perspektivet att detta även gynnar Sjöfartsverkets anställda är det förstås helt rätt att vi deltar i sådana här projekt, säger Cajsa Jersler Fransson.

I Norge har myndigheter enligt Cajsa Jersler Fransson ett regeringsuppdrag att jobba med de här frågorna. Hon och hennes kollegor på Sjöfartsverket skulle gärna se samma sak i Sverige.

Jill Jarnsäter hakar på med ytterligare en aspekt. 

– Ute i världen är Sverige känt för att vara ett jämställd land. Om man vill bygga på Sveriges branding så är det ju rätt tacksamt att en myndighet jobbar med de här frågorna, säger hon.

Påpekas bör att projekten finansieras externt. Redo 2.0 finansieras av Trafikverket och avslutas i höst. Nästa- steg är Redo Academy som är ett EU-finansierat projekt.

Redo Academy erbjuder kurser till de rederier som väljer att delta i projektet. I skrivande stund har tio rederier gått med. Och det finns plats för fler, försäkrar Cajsa Jersler Fransson. 

Hamnar, stuverier och andra företag med sjöfartsanknytning kan också vara med. Kurserna är kostnadsfria (företagen betalar med sina anställdas arbetstid) och det finns både korta föreläsningar på ett par timmar och kurser som sträcker sig över flera dagar. Ämnena är bland annat inkluderande ledarskap, tidiga tecken på psykisk ohälsa, jargong, normer och fördomar på arbetsplatsen, makt och normkreativ förändring.

– Nu håller vi på och pusslar ihop rederiernas behov och skapar pilotkurser, säger Eva Nordström. 

Social hållbarhet till sjöss handlar ytterst om branschens kompetensförsörjning, menar Cajsa Jersler Fransson. Inte nyrekrytering i första hand, utan att få dem som finns att vilja stanna kvar. Fast frågorna hänger förstås ihop.

– Vi kan inte fortsätta fylla på i ena änden och samtidigt tappa i den andra, för då blir det aldrig fler. Då är det hål i hinken, säger Cajsa Jersler Fransson. 

Redo Academy har finansiering från EU för att pågå i tre år.

Vad hoppas ni uppnå och vad händer när projektet är slut?

– Vi hoppas att Redo Academy ska cementeras och att kurserna ska finnas kvar, även om man kanske kommer att behöva betala för dem i framtiden, säger Jill Jarnsäter.

Parallellt med det nya projektet vill gruppen utveckla och sprida kunskapen från tidigare Redo-projekt internationellt.

– Vi fick en försmak på det när vi deltog på IMO-mötet i vintras. Först vill vi fokusera på Sverige, sedan Östersjön, EU och världen. Det finns mycket inom världssjöfarten som inte tas upp inom Redo och som vi inte alls har muskler för. Så vi får avgränsa oss och försöka ”rädda världen” genom att jobba med vår lilla bit, säger Cajsa Jersler Fransson.


  • Redo 2.0 är ett samarbete mellan forskningsinstitutet Rise, Sjöfartsverket, Föreningen Svensk Sjöfart, Chalmers och organisationen Män. Rederierna som ingår i projektet är Destination Gotland, Stena Line, Viking Supply Ships, Terntank och Furetank.
  • De fem delprojekten i Redo 2.0 är Psykologisk trygghet, Våldsprevention och trygga rum, Systematiskt socialt och organisatoriskt arbetsmiljöarbete (årshjulet), Stöttande verktyg för kvinnor i sjöfart och Policylabb för livspusslet.
  • Redo Academy är en fortsättning på tidigare Redoprojekt. Redo Academy erbjuder ett kostnadsfritt kurspaket för rederier som ingår partnerskap med projektet.
  • Mer information finns på redo-shipping.se
[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]