[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]eningen Svensk Sjöfart har skickat ut till sina medlemmar, och som presenteras i rapporten ”Hur står det till med sjöfarten? – Coronapandemins effekter på sjöfarten 2020/2021”, uppger samtliga färje-roro-rederier som har svarat att de har tvingats minska sin personal under 2020.
Men den negativa trenden spås hålla i sig även under 2021. Ungefär en tredjedel av rederierna förväntar sig att antalet anställda kommer att behöva minska ytterligare ombord på fartygen, medan en tredjedel tror att antalet anställda kommer att vara oförändrat jämfört med 2020.
Även när det gäller personal på land förväntar sig en stor andel av rederierna en minskning. 43 procent gör den bedömningen medan 33 procent tror att antalet anställda kommer att vara oförändrat.
65 procent av de rederier som har besvarat enkäten har minskat sin omsättning under 2020, och det gäller samtliga rederier inom färje-roro-segmentet. Merparten, 68 procent av rederierna, gör bedömningen att omsättningen kommer att minska även under 2021.
– Återhämtningen går långsammare än vad de flesta rederier hade hoppats på, kommenterade Anders Hermansson, vice vd för föreningen Svensk Sjöfart, under en pressträff på måndagen.
En stor anledning till den svåra situationen för framför allt färje- och roro-sjöfarten är naturligtvis det minskade passagerarantalet, som enligt Sjöfartsverket har minskat med 65 procent under 2020 jämfört med 2019 vad gäller fartyg i utrikes trafik till och från svenska hamnar. Men skillnaderna mellan olika regioner och tidpunkter är stora enligt rapporten. Till exempel tappade trafiken i Stockholmsområdet 97 procent under april och maj jämfört med samma period 2019.
Ett rederi som drabbats hårt är Gotlandsbolaget. Vd Håkan Johansson sa under pressträffen att man i våras tappade upp till 90 procent av sina passagerare jämfört med ett normalt år, och att rederiet inte har kunnat anställa så många av de säsongsarbetare som man normalt anställer.
– Det är mycket tråkigt. För många ungdomar är det här deras första jobb, och också en väg in i sjöfarten. Det finns en oro även framåt för bland annat besöksnäringens möjlighet att starta om på Gotland.
De totala fraktvolymerna in och ut över svenska kajer för 2020 har enligt rapporten inte påverkats lika mycket som passagerarantalet. De sammantagna volymerna av gods var cirka 4 procent lägre 2020 jämfört med 2019.
För att komma ur krisen krävs både akuta och riktade insatser för sjöfarten, men även mer långsiktiga, anser föreningen Svensk Sjöfart. Man lyfter särskilt fram behovet av att eventuellt förlänga möjligheten till korttidspermittering och justera omställningsstödet så att de rederier som äger sina egna fartyg inom en och samma koncern inte faller utanför, vilket är fallet i dag.
På längre sikt vill Svensk Sjöfart bland annat se en utveckling av tonnageskatten och att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift ”som både underlättar och sänker kostnaderna för att flagga in fartyg och för att minska kostnaderna för miljöinvesteringar ombord”.
– Det skulle hjälpa till att snabbt få igång en återstart av svensk sjöfart, säger Anders Hermansson.
Totalt är det 25 rederier som har svarat på Svensk Sjöfarts enkät. Av dem ansåg 11 att de tillhör färje-roro-segmentet, 10 att de tillhör tank- och bulksegmentet och 4 av respondenterna uppgav att de är rederier inom specialsjöfart.
[/flowy_subscriber_only]