Ska framtidens propellrar inte längre vara av brons?

Fotograf: Fredrik Davidson

Kategori: Skeppsbyggnad | Specialfartyg

Propellrar av komposit är på väg

Fartygspropellrarar av kompositmaterial tar ett steg närmare verkligheten i och med att det japanska klassningssällskapet ClasNK ger ut världens första regelverk för propellrar av komposit.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] propellrar av komposit.

ClassNK skriver att kompositmaterialet bara väger en femtedel av brons-materialen som avvänds till propellrar idag, men trots det har samma eller högre hållfasthet.

Klassningssällskapet ser framför sig att propelleraxlar ska kunna göras i mindre och billigare dimensioner liksom att propellerblad ska kunna göras tunnare och mindre med potential att öka propellerns effektivitet.

Innan något av det blir verklighet måste man också visa att propellrar av komposit kan produceras industriellt med bibehållen kvalitet och prestanda, skriver ClassNK i ett pressmeddelande.

Tidigare genombrott

I Sverige har SP, Statens tekniska forskningsinstitut, forskat på användning av kompositmaterial i fartygskonstruktioner sedan 2004. Något stort genomslag för komposit har det inte blivit men i våras godkände Panama som flaggstat att kompositmaterial används för konstruktion av lastluckor. Ett av Nordic Bulkers fartyg fick sina lastluckor av stål utbytta mot kompositluckor tack vara Panamas godkännande. Tommy Hertzberg, brandforskare på SP som länge varit mycket delaktig i den här forskningen, kallade ombyggnaden av Nordic Bulkers fartyg för ”ett genombrott”.

Militära tillämpningar

Den stora stötestenen för att tillåta komposit i fartygskontruktioner på SOLAS-fartyg, passsagerarfartyg och fartyg med en bruttodräktighet över 500, är att kompositerna kan brinna till skillnad från stål. Därför har det visat sig svårt att få konstruktioner godkända enligt SOLAS.

Kockums i Karlskrona har sedan årtionden byggt militära fartyg av komposit men de lyder under andra regelverk. Ett försök at ta kompositfartyg in på den civila marknaden gjordes under varumärket Carbocat. Då var ideén att bygga katamaraner för i första hand vindkraftsindustrin i samma produktionsanläggning som de militära fartygen byggdes.

[/flowy_subscriber_only]

Kommentarer

  • Kapten Haddock

    Intressant – någon som vet hur känsliga kompositer är för kavitation? Uppenbarligen tillräckligt, men det skull vara intressant att veta mer.

  • Björn Vik

    Hur reagerar dom vid gång i kallt vatten?. Blir dom inte sköra?. Hur tål dom iskörning?.

    • Kapten Haddock

      Gissningsvis gör man framkanten i ett mer tåligt material men det löser inte kavitation på sug- eller trycksida (beroende på fart/varvtal). Väl medveten om att det inte är samma sak – men flygindustrin har haft kompositfläktar med titanframkant (GE90 som är standard på B777) och här måste man klara fågel, hagel, etc. i 1000 km/h.

  • Jan KÄck

    Jag brukar tillverka carroserier till tävlingsbilar och bland annat underreden som ska tàla att köra över curvsen i 300km/tim sà att bilen lyfter! Med andra ord composite tàl mycket stryk.
    Det är -50ºc pà 33.000fot dÄr vanliga flyg hàller till.
    Sà framtid finns helt klart för dessa matrial även innom skepps industrien!

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]