[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Under onsdagen hölls Stiftelsen Sveriges Sjömanshus som alltid glada årliga belöningsceremoni i Sjöräddningssällskapets lokaler i göteborgska Långedrag. Det största antalet är arbetsbelöningar, som delas ut till förslag på lösningar som underlättar arbetet för yrkesverksamma inom sjöfarten, men Stiftelsen belönar också bland annat räddnings-, idrotts- och kulturinsatser. 

Karl Karell, Stiftelsens nye kanslichef från oktober, är ordförande för gruppen som granskar inkommande förslag till belöningar och var den som under ceremonin presenterade varje belöning. Det var i år Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, som åtog sig att högtidligen överräcka varje belöning.

Goda tider

I ett inledande tal fokuserade Bjelfvenstam på att det går bra för svensk sjöfart nu, att han hör positiva tongångar och mycket optimism i branschen. Han framhöll att de goda tiderna bland annat beror på bättre samverkan mellan branschens aktörer, politiska åtgärder som tonnageskatt och satsning på sjöfartsforskning samt utveckling av sjöfartens olika regelsystem. Han nämnde också metoo-rörelsen och det efterföljande engagemanget för frågan i branschen som en viktig faktor för ökad respekt och trivsel. Han var å sin myndighets vägnar också en aning självkritisk:

– Vi behöver prata mer om inre vattenvägar. Det efterfrågas bättre regelverk i godstransportstrategin, och vi behöver jobba mer med vägledning och allmänna råd i arbetet med de målbaserade regelverken, sa Jonas Bjelfvenstam.

Terntank stack ut

Bland mottagarna var Terntank ett rederi som stack ut extra i år. Ombordanställda på Terntanks fartyg belönas för ett flertal problemlösande uppfinningar och rederiet får därför ett hedersomnämnade och belöning på 20.000 kronor för sitt aktiva uppmuntrande av att delta i Stiftelsens belöningsverksamhet.

Återkommande klassiker bland de belönade förslagen är specialtillverkade handhållna verktyg som löser problem kring att skruva av eller åt komponenter på ombordutrustning. Ett sådant exempel är Filip Westlunds och Edward Lundins specialtång, som de använder för att montera av eller på en låsring på huvudmaskinens bränsleventiler. Enligt tillverkarens rekommendation ska två skruvmejslar tryckas på låsringen från varsitt håll vid av- och påmontering. Förutom att manövern kräver fyra händer är risken stor att man slinter och skadar sig själv eller utrustningen. Tången kan användas med stadigt grepp av en person och för det får uppfinnarna, båda fartygsingenjörer på Tern Ocean, 5.000 kronor i belöning från Stiftelsen.

Riskfylld landgångshantering

En annan av arbetsbelöningarna som förbättrar ett potentiellt farligt och slitsamt arbetsmoment är Peter Nilssons, teknisk chef på Viking Orion, vagn för att hantera landgångar. Landgångarna på Viking Cruises kryssningsfartyg är flera meter långa och väger mellan 300 och 450 kilo. Det brukade krävas flera starka personer ur besättningen för att hantera landgången och riskmomenten var många. Med vagnen kan en person lyfta och rulla landgången på ett säkert sätt i ena änden. Peter Nilsson får 8.000 kronor av Stiftelsen för sin lösning, som vid det här laget är väl beprövad och används på tre av fartygen i Viking Cruises flotta.

Slipper pysslig pappersexercis

Ett flerårigt projekt mellan far och son har resulterat i ett digitalt rapporteringssystem som sparar många meter pärmar och besvärlig pappershantering ombord på Tallink Siljas Galaxy. Checklistor som enligt rederipolicyn ska skrivas ut, checkas och sedan sparas i tre år har varit en del av vardagen på Tallink Siljas fartyg. Lotsstyrman Brian Widuch och hans son Patrick Widuch, som är dataingenjör, har utvecklat en digital lösning för arbete med och arkivering av checklistorna. Systemet uppskattas mycket av personalen ombord på Galaxy som slipper hanteringen av tusentals utskrifter per år och skrymmande pärmar som samlar damm ombord. För det får far och son Widuch dela på 25.000 kronor och de jobbar på att sprida lösningen vidare till fler fartyg.

Tvekade inte

För sin effektiva räddningsinsats i Medelhavet i maj förra året får besättningen på Wallenius Wilhelmsens Fidelio en belöning på 20.000 till fritidskassan. Befälhavare Jan Nilsson som hade befälet under insatsen var på plats och mottog belöningen. Stiftelsens kanslichef Christer Nordling kommenterade att Stiftelsen särskilt vill uppmärksamma insatsen eftersom Fidelios besättning var de som inte tvekade att rädda elva nödställda fiskare vars fiskefartyg hade blivit påseglat och förstört. Fiskarna var när de räddades nedkylda efter flera timmar i vattnet då de hade passerats av många andra fartyg som valde att låta dem ligga.

– Så många körde bara förbi. Det låg till och med fiskebåtar några tusen meter bort och ingen brydde sig, sa Jan Nilsson efter insatsen.

Läs mer om årets mottagare av belöningar på Stiftelsens hemsida.

Stiftelsestödd forskning

Belöningsdagen inleddes med tre anföranden av forskare som får stöd från Stiftelsen för att bedriva sin sjöfartsforskning. Docent Monica Lundh på Chalmers är mest känd för sin forskning på maskinrumsergonomi, men har vid det här laget lett och varit inblandad i många forskningsprojekt om mötet mellan människa och maskin. Stiftelsen har skjutit till medel på sammanlagt över 40 miljoner kronor till projekten.

Specialistläkaren och doktoranden Helena Eriksson berättade därefter om sin forskning på förekomst av och dödlighet i hjärtinfarkt bland sjömän. Hennes studie kommer att publiceras inom några månader. En annan studie som snart blir tillgänglig är Rise-forskaren Helen Degermans, vars forskning handlar om brandsäkerhet ombord med fokus på brandsäkerhetssystemens funktion. Hennes många exempel på huvudlösa brister hos befintliga system ombord gav upphov till många igenkännande muttranden i publiken.

Odödlige Lorén

– Jag har blivit odödlig! utropade Jörgen Lorén i slutet av sin presentation, där han berättade om sitt mångåriga arbete för förbättrad massevakuering och sjöräddning som tog sin början efter Estoniakatastrofen.

Sjökapten Jörgen Lorén är numera säkerhetschef på Stena Line. Hans glada kommentar om odödlighet kom sig av att han inte bara har fått manövern ”the Lorén turn” (en metod för räddning i grov sjö) uppkallad efter sig, den har dessutom förts in i International Maritime Rescue Federations Iamsar-manual, vilken enligt Solas ska finnas ombord på alla fartyg.

Få förslag från kvinnor

Med vackert tal och extra lång trumpetfanfar tackades Christer Nordling och Inger Örnquist för sitt arbete på Stiftelsens kansli, då de båda snart går i pension.

Sjöfartsforskaren Cecilia Österman, som sitter i Stiftelsens granskningsgrupp, avslutade med en uppmaning till kvinnor i sjöfarten att komma in med sina förslag och på det sättet bli aktuella för belöning. Hon konstaterade att omkring 30 procent av svenska sjömän är kvinnor, vilket i dagsläget inte alls avspeglas i vilka som lämnar in förslag och tar emot stiftelsens belöningar.

[/flowy_subscriber_only]