[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

De tre fallen som drivits i Skatterättsnämnden gällde alla huruvida personerna ifråga skulle få skattefrihet enligt den så kallade 183-dagars regeln, uppger Sjöbefälsföreningen i ett pressmeddelande. Enligt den regeln kan sjömannen få en skattefri sjöinkomst under förutsättning att fartyget i huvudsak går i oceanfart, vistelsen utomlands är minst 183 dagar under en tolvmånadersperiod och att arbetsgivaren hör hemma i en EU/EES-stat.

Oceanfart

De första två fallen gällde anställda på samma fartyg, ett offshorefartyg som befunnit sig i oceanfart under perioden då de två personerna var ombord. Problemet var att fartyget bara hade varit i hamn två gånger under en treårsperiod och då i en europeisk hamn. Något som gjorde att Skatteverket ansåg att fartyget aldrig hade lämnat Europa, och därför inte uppfyllde kravet på oceanfart. Alltså krävdes personerna på skatt under den aktuella perioden. Men nämnden tyckte annorlunda och menade att det viktiga att titta på är var fartyget befann sig när personerna ifråga var ombord.

– Bedömningen om fartyget huvudsakligen gått i oceanfart ska avse den tid då sjömannen har varit ombord på det aktuella fartyget. Det ger bättre möjlighet för sjömannen att själv påverka sin skattesituation och förutsägbarheten blir bättre, säger Mats Johansson, jurist på Sjöbefälsföreningen i pressmeddelandet.

Force majeure 

Det tredje fallet rörde en sjöman som arbetade på ett undersökningsfartyg. När han fick veta att fartyget skulle läggas upp i Europa bad han att få byta fartyg, vilket han fick. Men när även det blev upplagt fick han återvända till sitt ursprungliga fartyg, vilket innebar att han blev tvungen att skatta i Sverige. Han åberopade då force majeure, alltså att det handlade om omständigheter som var utom hans kontroll, men nekades.

– I det här fallet försökte vi få en utvidgning av force majeure-begreppet, men där sa en oenig Skatterättsnämnd nej. Eventuellt överklagas beslutet i den delen, säger Mats Johansson.

Handelsfartyg

En detalj i sammanhanget var dock att Skatterättsnämnden slog fast att hans inkomst var att betrakta som sjöinkomst, det vill säga att fartyget klassades som ett handelsfartyg. Här har Skatteverket tidigare försökt strama åt sin tolkning, men Skatterättsnämnden menar att alla kommersiella fartyg ska betraktas som handelsfartyg.

– Man har historiskt sett betraktat handelsfartyg som fartyg som transporterar gods och passagerare. Men nu har Skatterättsnämnden slagit fast att även fartyg som utför tjänster är att betrakta som handelsfartyg, säger Mats Johansson.

Upp till 1.000 berörda

Sjöbefälsföreningen är väldigt nöjda med att Skatterättsnämnden nu förtydligat vad det är som gäller.

– Det här är otroligt viktiga frågor för våra medlemmar. Mellan 500 och 1.000 personer berörs av de här reglerna och det är naturligtvis väldigt jobbigt att leva med en osäkerhet beroende på hur Skatteverket tolkar reglerna. För att inte tala om att åka på en skattesmäll på ett eller flera års inkomstskatt. De här personerna har nettolöner som är lägre satta eftersom de inte är tänkta att beskattas, säger Sjöbefälsföreningens vd Mikael Huss i pressmeddelandet och fortsätter:

– De här besluten är ett steg i rätt riktning. Vi kommer att jobba vidare på de här frågorna, säger Mikael Huss.

Sjöfartstidningen har tidigare skrivit om svenska ombordanställda som tilläggsbeskattats på norska supplyfartyg. 

[/flowy_subscriber_only]