Fotograf: Skangas

Kategori: Hamn/Logistik | Tank

Pionjär på LNG-bunkring till sjöss

Den första LNG-bunkringen från fartyg till fartyg ute till sjöss genomfördes på lördagen utanför Göteborg.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]agen utanför Göteborg.

Lördagens LNG-bunkring av Terntanks produkttanker Ternsund ägde rum vid en skyddad plats på Danafjord, strax innanför Fotö i hamninloppet till Göteborg. Roger Göthberg, Business Development Manager på Skangas, säger till Sjöfartstidningen att detta antagligen är den första LNG-bunkringen från fartyg till fartyg som sker ute till sjöss och inte vid kaj.

– Jag ska inte svära på att det är den första offshorebunkringen av LNG i världen, men beroende på hur man vänder och vrider på det skulle man nog kunna säga att det var första gången man kommer långsides med ett fartyg som använder LNG som bränsle och att detta sker ute på redden.

Enligt plan

Ternsund bunkrade omkring 120 ton från LNG-tankern Coral Energy, som befraktas av Skangas. Hon hade lastat i Stavanger och fortsatte efter bunkringen till Zeebrugge i Belgien.

Roger Göthberg säger att bunkringsoperationen fortlöpte planenligt.

– Allt fortlöpte som det skulle. Det blåste en del, men det gick bra ändå. Det dök inte upp några otrevliga överraskningar, men själva bunkringen tog denna gång ganska lång tid eftersom det är första gången för alla involverade. Men Ternsund förlorade ingen tid på detta eftersom hon ändå skulle ligga på redden hela helgen och vi hade en slot på ett dygn med Coral Energy. Den feedback som jag har fått från alla involverade är att det funkade på ett väldigt bra sätt.

Ute på redden

Det var emellertid tänkt att den första bunkringen skulle ske inne i Göteborgs hamn.

– På grund av att Ternsund först gick till kajer som vi inte kunde komma till med Coral Energy och att hon blev fördröjd att få komma in till kaj 519, så hade vi inte tid att vänta längre med Coral Energy. Då började vi skissa på att göra bunkringen ute på redden redan första gången, berättar Roger Göthberg.

Det som oroade honom mest var hur vindförhållandena skulle påverka operationen. Simuleringar visade att det ska gå alldeles utmärkt, vilket bekräftades under verkliga förhållanden.

– Nu ser alla som var involverade att det här inte var någon stor sak egentligen. Traditionell bunkring gör man så här varje dag, och nu när vi gjort det på riktigt ser vi att det är ungefär som vi brukar göra när vi går till landbaserad lossning. Det är också en trygghet för utvecklingen vidare med LNG, det är inte en så stor sak att bunkra till havs som man kanske först hade tänkt.

Kylan största risken

Osäkerhetsmomenten vid bunkring av LNG från fartyg till fartyg ute till sjöss har inget med brandfarlighet att göra, påpekar Roger Göthberg.

– Tvärtom kan man säga att LNG är snällare än oljeprodukterna. Vad det handlar om är att det är en kall produkt och allting som vätskan kommer i kontakt med blir väldigt kallt. Den länk som man måste vara observant på är själva slangen som blir styv och då har frågeställningen varit hur mycket förflyttning man kan ha till exempel mellan två fartyg. Vid oljebunkringar är ju slangen väldigt flexibel eftersom det är en varm produkt.

Enligt honom ville befälhavaren på Coral Energy för säkerhets skull till exempel ha assistans av två bogserbåtar under förtöjningen vid Ternsund och sedan en standby under hela operationen.

– Efteråt sa han att det fungerade bättre än vad han hade föreställt sig och att det hade räckt med en bogserbåt. Han sa vidare att man inte behöver någon för att lossa och att gå därifrån.

Väntar på Coralius

Roger Göthberg understryker att bunkring från Coral Energy är en tillfällig lösning.

– Bunkerbåten Coralius kommer nästa år och vi har redan nu kundåtagande bland annat med Neot för leveranser i den här regionen. Coralius kommer inte att behöva bogserbåtar, det är en annan typ av fartyg som manövermässigt är mycket bättre än Coral Energy som inte är gjord för att ha speciellt bra precision vid förtöjningar.

Han säger att det riktigt intressanta blir när Coralius tas i drift 2017. Fartyget har beställts av Sirius Veder Gas AB, ett bolag som ägs gemensamt av Sirius Rederi och Anthony Veder Group.

– Vi ska kunna utföra bunkring från fartyg till fartyg på samma sätt som traditionell oljebunkring. Vi ska kunna ligga på Skagen roads eller ankarruta C utanför Svartskär och göra bunkringen där. Sedan finns det naturligtvis en gräns vädermässigt precis som det gör på oljebunkringssidan då vi lägger oss inne vid kaj och bunkrar. Vår vision är att det inte ska vara någon skillnad och att det ska gå lika fort att bunkra LNG som olja.

LNG-bunkringarna väntas normalt gälla volymer mellan 100 och 300 ton när det blir fler LNG-drivna fartyg och Coralius tas i trafik.

Olika upplägg

Roger Göthberg säger att Skangas kommer att ha lite olika upplägg beroende på var fartygen går.

– I Norge har vi möjlighet att bunkra direkt vid vår fabrik i Stavanger och i Finland har vi öppnat en LNG-terminal i Björneborg, där det också finns direkt bunkringsmöjlighet vid kaj. Sista alternativet, om man inte träffar någon av dessa, är bunkring från bil. Nackdelen med bil är att det tar rätt mycket tid och att man måste hitta kajer där man kan komma långsides. En tankbåt ligger ju vanligtvis inte vid en sådan kaj.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]