[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] 2024 tog Sjöfartsverket över driften av de sex statsisbrytarna. Men ombord finns ett missnöje över isbrytaravtalet där flera detaljer fortfarande är olösta. Nu växer oron för problem med bemanningen inför kommande issäsong.”} /–>

Läs mer: ”Vänta och se hur bra det kommer att bli”

Det är långt ifrån isförhållanden och vinterväder när Sjöfartsverkets infrastrukturdirektör och ställföreträdande generaldirektör Joel Smith kliver ombord på isbrytaren Atle i Uddevalla. Det är den första dagen på juli månad, solsken och sommartemperaturer. Det som ska ske ombord exakt klockan 12.00 är något historiskt. Det är då som representanter för Sjöfartsverkets ledningsgrupp samtidigt ska hålla tal och bjuda på lunch ombord på alla de sex statsisbrytarna, Frej, Ymer och Idun i Luleå, Oden i Helsingborg, Ale i Trollhättan och på Atle i Uddevalla. Det för att uppmärksamma att isbrytardriften nu tas över av Sjöfartsverket från Viking Supply Ships.

Smörgåstårta och Pommac dukas upp i mässen på Atle. Besättningen släntrar in allteftersom. När alla tagit och klockan blivit 12.00 inleder Joel Smith sitt tal.

– Det är med väldigt mycket stolthet som vi välkomnar er alla in i Sjöfartsverket. Vi har sett fram emot detta jättelänge och vi har jobbat med den här frågan jättelänge, säger han.

Blev klassat som samhällskritisk resurs

Sedan år 2000 har den tekniska och operativa driften av isbrytarna varit upphandlad och skötts av Viking Supply Ships. Men på grund av det uppskruvade säkerhetspolitiska läget i Östersjön under den senaste avtalsperioden blev isbrytningen klassad som en samhällskritisk resurs som behöver vara statligt kontrollerad. För att kunna möta högre krav kopplat till driftsäkerhet och totalförsvar, samt förändringar av krav inom it, miljö, HR och säkerhetsfrågor, fattade Sjöfartsverket beslutet i början av 2022 att ta över driften. 

Efter att övertagandet blivit framflyttat två gånger kunde det genomföras den 1 juli 2024, vilket innebar att Sjöfartsverkets rederi över en natt växte från cirka 70 anställda till runt 250 personer.

En av de mest komplicerade frågorna under övergången har varit arbetet med att teckna ett nytt kollektivavtal för personalen ombord, vilka flyttas från en privat arbetsgivare till att bli statligt anställda. Efter förhandlingar som pågått i över ett års tid kunde ett nytt avtal undertecknas den 13 mars i våras mellan Arbetsgivarverket och Saco-S, Seko staten och OFR, Offentliganställdas Förhandlingsråd.

Både fack och arbetsgivare har beskrivit förhandlingsprocessen som tung, slitsam och komplex. Stora stötestenar varit bland annat pensioner där befälens tidigare pensionssystem ITP Sjö inte finns i statliga avtal, redarskyddad tid, loss of license samt tarifflöner. Facken var inte nöjda med det nya avtalet, men valde att skriva på ändå eftersom risken att stå utan avtal vid övergången bedömdes som ett sämre alternativ.

Men alla detaljer blev aldrig klara och skulle förhandlas lokalt efter att avtalet kommit på plats, exempelvis semesterfrågan. Men våren blev till sommar och juni blev till den 1 juli – utan att detaljerna kunnat komma på plats.

Ett stort missnöje

Patrik Holgersson är förste fartygsingenjör på Atle och klubbordförande i Sjöbefälsföreningens lokala isbrytarklubb. Han menar att det finns ett stort missnöje bland framförallt sjöbefälen på isbrytarna över processen.

– Det finns en jättestor uppgivenhet, många är ganska besvikna på Sjöfartsverket som arbetsgivare. Och ju längre tiden går, desto större blir risken att många medlemmar ledsnar och söker sig någon annanstans, speciellt nu när arbetsmarknaden ser ut som den gör för sjöfolk, säger han.

När Sjöfartstidningen besöker Atle i samband med övergången till Sjöfartsverket är det många i -besättningen som vill prata om hur de upplever situationen. Roger Pettersson har arbetat ombord som maskinchef sedan 2016.

– Ända sedan vi fick reda på den här övergången har många funderat på hur det kommer att bli. Och trots att vi nu går över här idag så är det inte färdigt. Man håller fortfarande på med lokala förhandlingar. Det blir en hel del utmaningar nu i början för att dra runt det här och få det att fungera, säger han.

Precis som många andra ombord trivs han med jobbet på isbrytarna och vill därför att övergången ska bli så bra som möjligt.

– De flesta här älskar sina jobb, vår arbetsplats och isbrytarna. Vi trivs väldigt bra med varandra och vi vill att det här ska bli bra, både ur arbetsgivar- och verksamhetssynpunkt, säger han.

Var förberedd på stökiga tider

Josefine Andreasson är matros på Atle och blev anställd i vintras av Viking Supply Ships efter att tidigare ha arbetat inom skärgårdstrafiken i Stockholm. Redan när hon tackade ja till jobbet visste hon att arbetet med övergången pågick och att det fanns frågor som inte var färdiga.

– Jag visste när jag tackade ja att det kommer att vara stökigt. Men det var rörigt på mitt förra jobb också och jag tycker det är roligt att göra något annat. Trots det tycker jag det känns väldigt kul att vara här, alla är väldigt trevliga och det är en härlig stämning, säger Josefine Andreasson.

Men hon märker på de som varit anställda länge att det finns både oro och många frågor om vad -övergången kommer att innebära.

– Vissa är väldigt oroliga och vissa är på krigsstigen. Andra är kanske mer som jag, håller det lite på distans. Jag har hela tiden tänkt att himlen inte kommer att ramla ner den 1 juli, men det finns också de som redan sagt upp sig, säger hon.

Många av de återstående detaljerna handlar om hur det nya avtalet ska tolkas, men också mer konkret om semester, jourtider och om hur personalens scheman ska se ut.

– Vi hade precis en liten frågestund innan övertagandet och det är ingen som har några svar. Allt har varit väldigt mycket i sista minuten. Sedan tror jag att många blir oroliga av hela situationen med nya chefer och en ny ledning, säger hon.

För egen del menar Josefine Andreasson att hon har gott tålamod och vill fortsätta jobba på isbrytarna trots den röriga övergången.

– Så länge jag tycker det känns kul, jag trivs och har bra kollegor stannar jag gärna. Men blir det för mycket försämringar, om folk blir för arga och missnöjda och om det blir för mycket kollegor i rotation kommer jag kanske inte vara så intresserad, säger hon.

Har fått många frågor om referenser

Sedan 2008 har Karl Herlin varit befälhavare på Atle. Han började ombord redan år 2000 då isbrytarna bemannades av marinen, men blev kvar när de blev civila och driften privatiserad. Nu är han med när isbrytarna återigen ska bli statliga.

– Det känns bra, men det är mycket utmaningar. Det har varit en lång väg hit och det är fortfarande en lång väg med uppförsbacke att vandra. Det är en stor omställning för besättningen att byta arbetsgivare och att gå från att vara privat anställd till statlig verksamhet.

Som befälhavare och ytterst ansvarig för fartyg och besättning har Karl Herlin fått möta många frågor under de senaste månaderna.

– Det finns en oro för det här, även om jag tror att det kommer att bli bra i slutändan. Men det finns mycket tankar från oss alla kopplat till de förändrade arbetsvillkoren. Vi har blivit ställda inför en arbetsgivare som inte har jättestor erfarenhet av att drifta stora fartyg eller som vet hur man jobbar till sjöss, exempelvis att man jobbar under en period och sedan är ledig en period, säger han.

Den stora farhågan som har lyfts fram av fackförbunden är att personalen på isbrytarna tröttnar och börjar leta efter andra jobb. Karl Herlin har redan märkt av det och har haft flera personer som tagit beslutet att säga upp sig.

– Det är några som slutat och valt att hitta på något annat. Man får generellt alltid räkna med att ett par procent försvinner vid övergångar, men jag tycker att det upplevs som mer än så här. Det är betydligt fler som vill ha referenser än tidigare, säger han.

Kan bli bemanningsproblem i vinter

Om många väljer att lämna isbrytarna menar Karl Herlin att det kan få konsekvenser för hela isbrytarverksamheten under kommande vinter.

– Det finns inte mycket redundans i personalpoolen och vi vet inte hur många av de säsongsanställda som kommer tillbaka. Det börjar bli svårt att få ihop tillräckligt med personal till alla sex isbrytarna om de alla ska vara igång samtidigt och det blir ännu tuffare nu med både nya avtal och vilotider samtidigt som skicket på fartygen gör det än mer komplicerat. De är gamla och det är svårt att få tag i reservdelar. 

Isbrytning är en komplex verksamhet där Karl Herlin menar besättningens kompetens är en central faktor som tar lång tid att bygga upp.

– Det är en specialkompetens att vara här. Jobbar man i maskin som motorman tar det tid att lära sig de här gamla fartygen. Samma sak är det för nautikerna på bryggan. Det tar lång tid och det får man inte glömma bort. Varje människa som säger upp sig är en otrolig förlust för arbetsgivaren eftersom det tar så lång tid att utbilda nya vilket även är väldigt kostsamt, säger han.

Ska byta klassningssällskap

Ytterligare en konsekvens av övergången till Sjöfartsverket är att isbrytarna under hösten kommer att genomgå en omklassning för och byta klassningssällskap från DNV till RINA, det eftersom Sjöfartsverket använder RINA för alla sina fartyg.

– Det är ett ganska omfattande jobb, bland annat ska ett nytt Safety Management System ombord och det kommer att bli mycket jobb, både för landpersonalen men framförallt för ombordpersonalen. Det är många dokument som ska uppdateras samtidigt som personalen ska få möjlighet att läsa in sig så att alla kan systemet. Det blir en stor administrativ grej för alla ombord.

Isbrytarklubbens Patrik Holgerssons förhoppning är att de förhandlingar som är inplanerade framöver ska göra att många frågetecken kan rätas ut.

– Från vår sida hoppas vi verkligen att detta löser sig och att vi kan ha en bra nivå på förhandlingarna efter semestrarna. Samtidigt har vi försökt att påtala de här bristerna i avtalen ända från i våras, men vi lyckades ändå inte komma överens om någonting före övergången den 1 juli, säger han.

[/flowy_subscriber_only]