Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Reportage

Oro för ytterligare höjda avgifter

Trots att sjöfarten och industrin länge argumenterat för att sjöfartens avgifter behöver sänkas finns det mycket som pekar på att det tvärtom kan bli ytterligare höjningar framöver.

Sjöfartsverket finansieras till omkring 70 procent av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten. Sverige är tillsammans med Finland och Estland de enda länder som tar ut särskilda avgifter för fartyg som nyttjar en farled.

Under flera år har Sjöfartsverket kontinuerligt höjt avgifterna mer än kostnadsökningen i samhället i stort, något som har kritiserats av bland andra branschföreningen Näringslivets transportråd. Föreningen som har ett 40-tal medlemmar där de flesta är varuägare inom industri och handel följer utvecklingen av farledsavgifterna noga.

– Nu ser det ju ut som att den klimatkompensation på 300 miljoner man haft under ett par år kommer att försvinna vid årsskiftet, och att det kompenseras med högre farledsavgifter. Och det är klart att det skapar ju en ryckighet som inte är bra för näringslivet i stort eller för sjöfarten som trafikslag, säger Jenni Ranhagen, vd för Näringslivets transportråd.

Tillfällig kompensation ser ut att försvinna

För att minska trycket på farledsavgifterna och främja en överflyttning av gods till sjöfart beslutade regeringen nämligen om en klimatkompensation för sjöfarten om 300 miljoner kronor per år för 2023 och 2024.

Klimatkompensationen genomfördes år 2023 med en generell nedsättning av farledsavgiften med 21 procent, men samtidigt genomförde Sjöfartsverket en höjning av farledsavgifter på drygt 5,1 procent. För 2024 motsvarade klimatkompensationen en sänkning av farledsavgifterna med 15 procent, enligt Sjöfartsverket. Samtidigt poängterades att sänkningen var tillfällig, och som det ser ut nu blir det ingen fortsättning 2025. I en konsekvensutredning skriver Sjöfartsverket att en återgång till ordinarie nivåer innebär en kraftig ökning av avgiften.

Det här påverkar naturligtvis företagens konkurrenskraft, och i slutändan landar det ju hos svenska konsumenter och svenska producenter.

Jenni Ranhagen, vd för Näringslivets transportråd.

Betalas av transportköparna

– Vi ser tydligt att farledsavgifternas storlek har en påverkan för företag som använder sig av sjöfart. Det har ju en effekt då stora delar av utrikeshandeln går med fartyg, säger Jenni Ranhagen.

Hon menar att det är viktigt att lyfta fram att farledsavgifter och lotsavgifter faktiskt betalas av transportköparna.

– Det här påverkar naturligtvis företagens konkurrenskraft, och i slutändan landar det ju hos svenska konsumenter och svenska producenter. Det tycker jag sällan framgår i diskussionerna.

Avgifterna har ökat över tid

Farledsavgifter tas ut av fartyg över 400 brutto och avgifterna baseras på storlek, frekvens och miljöprestanda och varuavgift och passageraravgift. År 2022 hade Sverige ungefär 164 000 ton och 75 000 anlöp, och avgifterna gick upp till 1,9 miljarder.

Det är inte helt lätt att få en bild av farledsavgifternas nivå och förändring över tid. Inför år 2024 höjdes farledsavgiften med 8,4 procent. Sedan nio år har farledsavgifterna ökat med 50 procent, något över KPI. Vad farledsavgifterna landar på 2025 är i skrivande stund oklart.

Från Näringslivets transportråd har man länge fört fram att staten borde öka anslagsfinansieringen gällande Sjöfartsverket, och att inte lika mycket borde behöva finansieras av avgifter. Anslagens del av Sjöfartsverkets intäkter har minskat från 15 till 10 procent de senaste åren, enligt uppgifter från verket till Sjöfartstidningen.

Tycker att staten tar springnota

Branschföreningen Svensk Sjöfart menar att staten måste tydliggöra finansieringsansvaret mellan staten, handelssjöfarten och andra aktörer för den verksamhet som Sjöfartsverket bedriver.

– Att staten lämpar över kostnader på handelssjöfarten och därmed indirekt på svenska transportköpare, innebär inget annat än att staten tar springnota, säger Svensk Sjöfart vd Anders Hermansson (läs mer här).

Frågan om Sjöfartsverkets finansiering har de senaste åren lyfts politiskt, och i riksdagen har det ställts ett antal skriftliga frågor har till ansvarig minister. Svaret från regeringen har hittills varit att frågan utreds i departementet. 

Tas upp i Almedalen

Frågan om avgifternas betydelse för sjöfartens konkurrenskraft diskuteras på ett seminarium i Almedalen tisdagen 25 juni. Det finns möjlighet att titta digitalt live kl. 13.00 eller i efterhand.

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]