[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Enligt Jaak Meri, samhällsdirektör på Sjöfartsverket, har den nya avgiftsmodellen för fartyg som trafikerar svenska hamnar arbetats fram under en längre tid och nu skickats ut på remiss.

– Vi har gjort en så transparent och enkel modell som möjligt där alla behandlas lika, och där vi tar bort en del av de undantag som dagens modell har. Målet har varit att göra en enkel avgiftsmodell som är anpassad till de strukturförändringar som skett i branschen på senare tid, med färre anlöp och större fartyg, säger Jaak Meri.

Nytt miljöindex

En viktig del av den nya avgiftsmodellen handlar om att Sjöfartsverket utökar sin miljöstyrning genom att införa ett miljöindex som tar hänsyn till fartygens totala miljöpåverkan – inte bara kväveoxidutsläppen, som fallet är idag. 

– Vi har ju regeringens uppdrag att minska sjöfartens totala miljöpåverkan, och då räcker det inte att bara ha incitament för att minska kväveoxidutsläppen eller för den delen svavelutsläppen, som fanns kvar fram till införandet av Secareglerna 2015, säger Jaak Meri och förklarar att man därför har upphandlat det etablerade miljöindexet Clean Shipping Index, ett index där fartygens miljöpåverkan kommer att mätas i de fem kategorierna koldioxid, kväveoxid, svavel och partiklar, miljöfarliga ämnen ombord samt vatten- och avfallshantering.

”Bra och brett”

Inom varje område erhålls ett visst antal poäng, och de mest miljövänliga fartygen får sedan 90 procents avgiftsreduktion på den fartygsbaserade delen av farledsavgiften. De minst miljövänliga fartygen betalar full avgift. 

– Det är ett bra och brett miljöindex, som uppfyllde alla våra skall- och bör-krav. Vi går nu in som part i indexet och kommer att sitta med i deras styrelse och tekniska kommitté – dels för att dela med oss av vår kunskap, dels för att själva lära oss.   

Inväntar synpunkter

Förslaget gick ut på remiss i fredags, och man inväntar nu synpunkter från branschen.

– Vi har självklart informerat branschen i omgångar under arbetets gång men gick ut med detaljerna efter årsskiftet, och vi kommer säkert att få både positiva och negativa synpunkter. Alla har ju sina intressen, som skiljer sig åt mellan varuägare, hamnar, rederier, fartygsagenter och så vidare, säger Jaak Meri och berättar att en annan förändring med förslaget till ny avgiftsmodell är att fartygen ska delas in dräktighetsklasser baserat på nettodräktighet istället för – som nu är fallet – bruttodräktighet.

– Vi har räknat mycket på vad som är logiskt och velat göra det så transparent som möjligt. Nettodräktigheten överensstämmer bättre med fartygens intjäningsförmåga, och på det här sättet kommer alla att behandlas lika.

Risk för höjda avgifter

En faktor som påverkar nivån på farledsavgifterna är att det tillfälliga treåriga anslag på 900 miljoner kronor som Sjöfartsverket fick för bland annat isbrytning för åren 2014-2016 upphör till årsskiftet. Det innebär i sin tur att verket måste planera för höjda farledsavgifter på cirka 15 procent från och med 1 januari 2017, om inte regeringen beslutar sig för att låta isbrytningen finansieras via anslagsmedel.

– Vårt förslag är att isbrytningen i likhet med vinterväghållningen ska finansieras med anslagsmedel för att trafikslagen på så sätt ska behandlas likadant, och detta har vi framfört till regeringen. Nu förhandlas det väl för fullt inför höstens budgetproposition, och hur det blir det vet inte vi. Men beslutar man att låta isbrytningen finansieras via anslag så kommer vi att kunna sänka farledsavgifterna med motsvarande 100 miljoner kronor, vilket vi tar upp i vår treårsplan, säger Jaak Meri och berättar att en ytterligare förändring i det nya förslaget är att även passagerarfartygens intjäningsförmåga ska omfattas och att en passageraravgift därför ska införas.

”Sitter på sina kammare” 

– Det är en rättvisefråga. Vi har sedan tidigare avgifter för godset, nu vill vi att det ska vara på motsvarande sätt för passagerarna. Om vi har fått några reaktioner på det förslaget? Ja, vissa – men de har varit ganska försiktiga än så länge. Med de sitter nog nu på sina kammare och räknar på det hela, och vi räknar förstås med synpunkter, säger Jaak Meri, samhällsdirektör på Sjöfartsverket.

Förslaget till ny avgiftsmodell, som är ute på remiss till den 1 juni 2016, är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2017.

[/flowy_subscriber_only]