[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Detta är en av slutsatserna i en rapport från Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid Åbo universitet om de faktiska tilläggskostnader som svavelregleringen inom SECA har gett upphov till i Finland.

Den enkät som rapporten bygger på sändes ut till rederier, speditörer och centrala företag inom export- och importindustrin angående främst ändringar i sjöfrakterna. Den utfördes i februari och mars och kompletterades med intervjuer med experter.

– Inverkan av kostnadsökningarna påverkar olika företag väldigt olika, beroende på godsets typ och transportled. Slutsatser kan därför inte generellt dras för varje enskilt företag, säger forskaren Jenny Katila vid Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral vid Åbo universitet.

Relativa bunkerkostnaderna ökat

Att oljepriserna har gått ned innebär att de absoluta bunkerkostnaderna är i stort sett oförändrade, trots en övergång till lågsvavligt fartygsbränsle.

– De absoluta bunkerkostnaderna har inte ökat märkbart, vilket beror på att lågsvavlig bunker för närvarande är ungefär lika dyr som tjockoljan var före svavelregleringen. De absoluta bunkerkostnaderna påverkar de totala transportkostnadernas utveckling och kompenserar för totalkostnaderna för byte av bränsle, säger Jenny Katila.

Skillnaden kvarstår

Jenny Katila betonar dock att det väsentliga är att skillnaden i pris mellan lågsvavlig bunker och tjockolja kvarstår.

– Finlands marknadsekonomiska konkurrenskraft påverkas av den relativa prisutvecklingen för fartygsbunker. Prisskillnaden mellan lågsvavliga och tunga bränslen har hållits på ungefär samma nivå. Om vi jämför med en konkurrent som inte har detta ”SECA-tillägg” så har våra bunkerkostnader relativt sett ökat. Det innebär att även de totala kostnadsberäkningarna har behållits på ungefär samma nivå eftersom de baserar sig på prisdifferensen.

Oförändrade volymer

Av enkäten framgår också att sjötransporternas volymer huvudsakligen var oförändrade för 92 procent av de tillfrågade företagen och speditörerna samt 82 procent av rederierna. Sjötransporternas position som det huvudsakliga transportsättet bland företagen har heller inte förändrats.

– Aktörerna kommenterar emellertid att utredningar om delvis ersättande transporter på land har gjorts, men att det i Finland inte finns några vettiga alternativ till huvudsakligt transportslag.

Relativa fraktnivån upp

Närmare tre fjärdedelar av rederierna uppgav att kostnaderna för deras verksamhet har ökat på grund av svavelregleringen. Av dessa uppgav 75 procent höjda bunkerkostnader.

Bland företagen och speditörerna svarade 72 procent att kostnaderna för sjötransporterna har ökat. Här varierar uppskattningarna mellan 1 och 15 procent.

– De kommenterar att det införts SECA-tillägg på priserna. De säger också att lägre bunkerpriser minskar svavelregleringens totalkostnader men att den relativa fraktnivån har gått upp. En del påpekar att de verkliga effekterna kommer fram först när oljepriset har stabiliserats.

Industrin betalar

Hälften av de som svarat på enkäten uppger att priserna på slutprodukterna inte har förändrats på grund av svavelregleringen. Närmare en femtedel uppger att priserna har höjts, medan resten inte kan eller vill svara.

– En vanlig kommentar bland aktörerna är att konkurrenterna inte har samma kostnader och att de kostnader som svavelregleringen ger upphov till inte kan läggas på slutproduktens pris. I sista hand är det alltså industrin som betalar skillnaden genom att ta den från förtjänsten. Vissa företag känner ett klart tryck på att höja priserna på grund av svavelregleringen.

Så mycket som tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen uppger att svavelregleringen har haft en negativ inverkan på deras internationella konkurrenskraft.

De årliga merkostnaderna för Finlands näringsliv uppskattas till omkring 300 miljoner euro, varav skogsindustrins andel är mellan 65 och 90 miljoner euro.

[/flowy_subscriber_only]